I Svenska Akademiens ordbok (SAOB) beskrivs ord i det svenska språket från 1520-talet fram till våra dagar. Stort utrymme ägnas åt ordens betydelser och hur dessa har förändrats och utvecklats genom tiderna. Ett vanligt sätt i ordböcker att ange hur en betydelse är relaterad till en annan är genom etiketter i definitionstexten av typen bildlig, överförd eller utvidgad användning. Sådana förekommer även i SAOB, och det här slaget av semantiska etiketter är väldigt frekvent i ordbokens spalter. Men trots riklig förekomst i ordboken är det inte helt givet vad det egentligen är som etiketterna betecknar – inte för ordboksanvändaren som ska förstå och tillgodogöra sig de lexikografiska beskrivningarna, men inte heller för ordboksredaktörerna som ska utföra de semantiska analyserna och beskriva ordanvändningarna.
I min avhandling undersöker jag de fem etiketterna bildlig, oegentlig, utvidgad, allmännare och överförd användning, som tillsammans förekommer mer än 75 000 gånger i SAOB:s definitionstext, med målet att ta reda på hur de egentligen används och vad det är för något i språket som de betecknar. Etiketterna och de beskrivna betydelser som de representerar granskas med olika metoder och ur olika synvinklar. Ur ett lexikografiskt perspektiv studerar jag på vilka sätt de etiketterade betydelserna och specialanvändningarna i ordboken beskrivs (var i ordbokens artikelstruktur påträffas de t.ex.? hur och varför modifieras eller kombineras de olika etiketterna i definitionstexten?). Utifrån semantisk teori, i synnerhet kognitiv semantik och konceptuell metaforteori, undersöks vilka semantiska drag och processer i språket det är som etiketterna betecknar (innebär exempelvis en bildlig användning alltid en metafor och en allmännare användning alltid en generalisering? och i vilken utsträckning betecknar de etiketterade betydelserna metonymier?). Totalt genomförs fem olika delstudier för var och en av de aktuella etiketterna. Syftet med undersökningen är för det första att undersöka hur resonemangen som förs i den semantikteoretiska litteraturen kan föra det lexikografiska arbetet framåt. För det andra – och ur motsatt perspektiv – är syftet att ta reda på vad vi kan lära oss om betydelseutveckling och semantiska förändringsmekanismer genom att studera SAOB:s definitioner.
Pär Nilsson, Avdelningen för svenskämnen, danska och isländska
Avhandlingen är utgiven i skriftserien Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A.
Den finns fritt tillgänglig att ladda ner från skriftseriernas hemsida.
