Vad är förhållandet mellan kulturarv och modernitet? Kan det förflutna bevaras eller innebär all typ av bevarande förändring i sig?
I den nyutkomna boken Heritopia. World Heritage and modernity utforskar Jes Wienberg, professor i arkeologi, olika betydelser av det förflutnas plats i nuet med utgångspunkt i de berömda templen i Abu Simbel och andra världsarv. Boken anlägger tre perspektiv i sitt försök att förstå och förklara både förflutna och nutid: kunskapens sanning, berättelsens skönhet och etiska krav.
I boken avvisar Wienberg kristeorier som nostalgiska uttryck för samtida samhällskritik. Moderniteten bör ses som en samling motsägelsefulla berättelser och tolkas på nytt som en kombination av tekniska framsteg och nyare idéer. Kulturarv står i kontrast till moderniteten men är samtidigt en del av den.
Bokens titel syftar på termen ”heritopi” som Wienberg introducerar som ett sätt att begreppsmässigt utforska de utopiska förväntningar som sammankopplas med världsarvet. Ordet är en sammansättning av orden heritage för kulturarv och utopi för förhoppningen på framtiden. Heritopia handlar alltså om hur kulturarven eller det förflutna används kreativt för att skapa framtiden, snarare än nostalgiskt tillbakablickande.
Heritopia är den sjunde boken som ges ut av Lund University Press – besök LUP på https://www.lunduniversitypress.lu.se/
Boken går att beställa och ladda ner open access från Manchester University Press hemsida, https://www.manchesteropenhive.com/.
