Ny bok om Malmös historia (open access)

Ordet stånd frammanar bilden av indelningen av den svenska befolkningen i adel, präster, borgare och bönder. Ståndssamhället, präglat av denna ordning, tänks ofta ha rötter långt tillbaka i tiden och ha avvecklats från sjuttonhundratalet och framåt. Orsaken till nedgången anses ha varit att beskrivningen av samhället som indelat i stånd inte längre stämde med nya sociala realiteter. Ståndssamhället kom att ersättas av ett klassamhälle.

I boken Stadens sociala ordning: stånd och klass i Malmö under sjuttonhundratalet anläggs ett helt annat perspektiv på det svenska ståndssamhället. Det görs genom en undersökning av Malmö mellan 1720 och 1780. Teoretisk inspiration hämtas från Pierre Bourdieu. Ståndssamhället var något mycket mer än bara indelningen i adel, präster, borgare och bönder. Stånd var beroende av att gränser mellan grupper markerades genom olika juridiska rättigheter. Dessa indelningar omfattade mycket mer är de fyra stånden, som framförallt var en politiskt relevant indelning. Stånd handlade inte bara om juridik och statliga påbud. Statusindelningar upprätthölls i befolkningens vardagliga handlande i en ärans ekonomi. I boken hävdas att stånd och klass inte står i motsättning till varandra och att sjuttonhundratalet kan ha varit ståndssamhällets storhetstid. Ståndssamhället kan inte heller sägas ha försvunnit som ett resultat av att den sociala verkligheten förändrades. Ståndsindelningen var en del av denna verklighet. Ståndssamhället följdes inte heller av ett nytt klassamhälle. Det som hände var att klass kom att konstrueras på nya sätt.

Utöver denna teoretiska diskussion av hur den svenska samhällsutvecklingen ska förstås har boken också mycket att säga den som vill veta mer om Malmö under sjuttonhundratalet. I den får läsaren veta hur stadens sociala geografi såg ut, vem som satt var vid gudstjänsterna i S:t Petri kyrka och hur befolkningen fördelades på stadens olika begravningsplatser. Här får läsaren också läsa om hur det gick till när bödeln försökte få sin avlidna hustru buren till graven av något av stadens likbärarelag, om hur fabrikörskan Gottschick kunde nå en position som en av stadens ledande näringsidkare och om hur färjemannen Bengt Nilsson lyckades etablera sig i stadens elit.

Lars Edgren, professor emeritus i historia

Boken finns utgiven i serien Studia Historica Lundensia och finns tillgänglig för försäljning eller fri nedladdning här

maj 24, 2021

Inlägget postades i

Nya böcker Open Access

Write a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *