Nya böcker från Kriterium finns nu tillgängliga open access. Läs mer och ladda ner från Kriterium.se.
Kriterium är en plattform för granskning, publicering och spridning av högkvalitativa vetenskapliga böcker. Kriterium är ett sätt att kvalitetsmärka forskning med en certifiering som ska säkerställa och visa att ett vetenskapligt manus genomgått en kontrollerad och dokumenterad peer review-process. Kriterium-märkningen innebär också att den färdiga boken ska finnas fritt digitalt tillgänglig.
En villkorad gemenskap
Hbtq, sexualitet och kristen frikyrklighet
Homosexualitet, bisexualitet, trans och queer har under lång tid utgjort ett laddat ämne i kristna frikyrkor. Vissa samfund har i takt med samhälleliga förändringar blivit alltmer bejakande, medan andra ser förändringarna som oförenliga med grundläggande kristna värderingar.
En villkorad gemenskap baseras på djupintervjuer med 29 kristna hbtq-personer och utgör den första svenska vetenskapliga studien i ämnet. Med en fenomenologisk ansats undersöker författaren hur sexualitet, intimitet och tro erfars av de intervjuade samt hur deras kristnaidentitet samverkar med deras identitet som hbtq-personer.
Sveriges avrasifiering
Svenska uppfattningar om ras och rasism under efterkrigstiden
Tobias Hübinette, Peter Wikström (eds.)
The deracialization of Sweden is a research anthology that examines issues of race, racism, anti-racism and whiteness in a Swedish post-war and contemporary context. The anthology consists of 13 studies written by authors from different fields that collectively explore how the concept of race was gradually dismantled and eventually became taboo in Sweden after 1945, and how a specifically Swedish form of anti-racism instead became normative.
The anthology’s contributions can be seen as case studies, focusing on key persons, public debates, figures of thought, institutions, migration and marketing, based on material from archives, the daily press, interviews, social media and more. Through this empirical and methodological breadth, the anthology as a whole cross-sections Sweden’s evolution from being a race science pioneer to becoming the world’s most distinctly “colorblind” country.
Se hennes öde
Undersökning av en ordlös roman från 1920-talets Tyskland
Under 1920- och 30-talen lanserades den ordlösa romanen – böcker med sekvenser av textlösa bilder – som en egen genre för spridning och publicering. Genren gick också under benämningarna träsnittsroman och roman i bilder. Alla tre ämnen beskriver de enande elementen för genren: tekniken, bildernas närvaro samt ordens frånvaro. Förenande var dessutom samhällskritiska termer och mörka existentiella frågor prungna ur det tidiga 1900-talets konstnärliga och politiska strömningar.
1926 utkom konstnären Otto Nückels ordlösa roman Schicksal: Eine Geschichte in Bildern (Öde: En berättelse i bilder). Boken blev en framgång i hemlandet och utkom redan 1930 i en amerikansk utgåva. Schicksals huvudperson är en fattig kvinna som färdas genom en tillvaro kantad av sorg, svek, brott, död och med sällsynta glimtar av hopp.
Ett livsöde förmedlas till ”läsaren” som inte läser. Det berättas om en svår livskamp och om stunder av lycka, i vila utan handling, och i förtvivlan och flykt. ”Läsaren” lämnar orden bakom sig och bevittnar.
Upplevelsen bär med sig en gåta som har med bilders kraft, förmågor och egenartade uttryck att göra, med bilders narrativitet såsom något helt skilt från andra uttryck – inte minst från den skrivna texten. Det är denna gåta som undersöks i Se hennes öde. Hur etablerar bilder en annan typ av förmedling? Vad vittnar denna förmedling om? Hur kan bildens gåta förklaras i ord?
