HT:s bokblogg

Det första numret av en ny vetenskaplig årsbok, History of Intellectual Culture: International Yearbook of Knowledge and Society, har utkommit i dagarna. Den utges av De Gruyter och har historikerna Johan Östling (Lunds universitet), Charlotte A. Lerg (Ludwig-Maximilians-Universität München) och Jana Weiß (University of Texas at Austin) som redaktörer.

Årsboken är en sorts fortsättning på tidskriften History of Intellectual Culture som grundades i Canada för drygt tjugo år sedan. I samband med tidskriftens chefredaktör gick i pension har publikationens säte flyttats till Europa och fått en delvis annan inriktning. Hädanefter blir årsboken ett organ för det snabbt expanderande fältet kunskapshistoria och kommer att ha en mer transnationell och transatlantisk karaktär. Redaktörerna har därutöver som ambition att särskilt välkomna bidrag från yngre forskare som vill medverka till att utveckla det kunskapshistoriska fältet. Årsboken är i sin helhet öppet tillgänglig (open access) och alla artiklar har genomgått kollegial granskning (peer review).

Premiärnumret inleds med en programmatisk deklaration av redaktörerna, där de diskuterar årsbokens relation till kunskapshistoria i stort. Därefter följer en avdelning med enskilda artiklar, bland annat en text av den välrenommerade amerikanska mediehistorikern Lisa Gitelman. Sedan kommer en tematisk sektion som ägnas ”Participatory Knowledge”: först i form av introduktion till detta ämne och sedan fyra empiriska artiklar. Den avslutande delen innehåller mer generella bidrag till kunskapshistoria, inklusive en reflexion över hur covid-19-pandemin kan dokumenteras för framtida historiker.

Årsboken History of Intellectual Culture (vol. 1) finns tillgänglig här: https://www.degruyter.com/document/doi/10.1515/9783110748819/html#contents

Nästa nummer av årsboken beräknas utkomma hösten 2023.

Bokhistoria har varit ett undervisnings- och forskningsämne i Lund i över tre decennier. Ämnet är inne på sin tredje professor och det har producerat elva doktorsavhandlingar. Det har dock saknats ett mer omfattande verk som sammanfattar det svenska forskningsläget och ringar in ämnet bokhistoria på ett sätt som allmänhet och forskare kan söka stöd i eller opponera mot.

Kodex: Boken i medeltidens Sverige är första delen i planerad svensk bokhistoria i tre delar med ambitionen att fånga huvuddragen i svensk boklig kultur från år 1000 till år 2000. I denna första volym avhandlas boken som objekt och som kulturprodukt under en tid då Sverige inlemmades i den europeiska bildningssfären.

Innehållet i volymen rör sig från den medeltida bokens framställning och gestaltning, över skriftsystemens och illustrationskonstens utveckling, till användning, utbyte och samlande av böcker i både handskrift och tryck. De tjugo specialskrivna texterna är författade av några av landets ledande medeltidsforskare, verksamma på bibliotek, arkiv och universitet. Boken är därför också ett gott exempel på fruktbart samarbete mellan akademin och kulturarvssektorn. Det är där boken främst är tänkt att användas, men den riktar sig till alla som har intresse för medeltidens kulturhistoria. Redaktör är Jonas Nordin, professor i bok- och bibliotekshistoria.

Att boken producerats vid Avdelningen för bokhistoria är uppfordrande och ställer höga krav på formen. Johan Laserna har gett framställningen och de många bilderna en tilltalande och pedagogisk utstyrsel. Eftersom boken är tänkt som en handbok som ska kunna konsulteras frekvent har den försetts med ett stadigt klotband och saknar skyddsomslag, som gärna slits och blir solkigt; pärmarna har i stället en dekor som ska erinra om medeltida bokband. Förlag är den ideella föreningen Mediehistoriskt arkiv i Lund. Lika viktigt som formen är möjligheterna till spridning. Boken finns därför öppet tillgänglig och kan laddas ned fritt på nätet: https://doi.org/10.54292/b1vc20oock

Kodex lanseras den 6/10 kl. 18:15 (LUX B 339). Anmälning sker till katarina.hallqvist@ctr.lu.se

Fem nya böcker från Kriterium finns nu tillgängliga open access. Läs mer och ladda ner från Kriterium.se.

Hur skildras klass i svensk samtidslitteratur och vad kan det lära oss om dagens samhälle? Vilka är de mest brännande konflikterna kring samvete och samvetsfrihet i Sverige från medeltiden till idag? Hur såg människors levnadsbanor egentligen ut i de industristäder som växter fram under 1900-talets första hälft i Sverige?

Scrolla ner för att läsa mer om böckerna.

Kriterium är ett samarbete mellan lärosäten och förlag och drivs med stöd även från Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga biblioteket. Målet med Kriterium är både att stärka bokens status i Sverige, och att i ett internationellt perspektiv kvalitetsmärka svenska forskningsresultat med samma metod som används i andra länder.

Kriterium är öppet för vetenskapliga böcker från alla lärosäten och förlag. Framför allt riktar sig Kriterium till forskare och forskning med svensk anknytning och värnar särskilt om traditionen med vetenskapliga böcker utgivna i Sverige. Målet är att utvidga samarbetet till fler lärosäten och att etablera ett konsortium för en långsiktig verksamhet.

I Liv i rörelse undersöker några forskare i ekonomisk historia levnadsbanor och rörelsemönster hos invånare i den mogna industristaden Göteborg mellan 1900–1950. Med hjälp av mantalskontorets register har skribenterna följt ett slumpmässigt urval göteborgare över tid, och presenterar här nya resultat av sin forskning.

I Att göra klass prövar litteraturvetaren Åsa Arping nya ingångar till de senaste decenniernas breda, i huvudsak realistiska svenska samtidsskildring. Hon finner klasskodade handlingar, tankar och känslor även utanför arbetarlitteraturen och följer hur berättelsen om klass djupnar när den sätts i dialog med andra kategorier, som genus, ålder och rasifiering.

I Bakom stadens kulisser tar forskare från skilda discipliner med läsaren på strövtåg bland glömda, gömda och exponerade rum i Stockholms 1800- och 1900-tal. Läsaren får besöka försvunna kaférum och slå in på det beryktade bordellstråket Norra smedjegatan, bevittna hemliga möten i Humlegårdens urinkurer och träda in i undangömda kökstrappor och bakom kulisserna i varuhusens skyltfönster.

Med tvål, vatten och flit handlar om människors förhållningssätt och praktiker kring renlighet och hälsa årtiondena kring sekelskiftet 1900. Vid den här tidpunkten hade de vetenskapliga rönen om hur sjukdomar spreds ringat in människors hem och kroppar som särskilt farliga platser. Renlighet var emellertid mycket mer än bara en hälsofråga – rengöringsivern var en drivande faktor i flera stora samhällsförändringar. Boken bidrar till att fördjupa diskussionen om renlighet i relation till klass, kön, arbete, konsumtion och rumslighet ur ett nordiskt perspektiv.

I Samvetet i Sverige tar en grupp forskare i historia, mänskliga rättigheter, rättsvetenskap, etik och religionssociologi ett gemensamt grepp om några av de mest brännande konflikterna kring samvete och samvetsfrihet i Sverige från medeltiden till idag. Fram träder en bild av komplexa och motspänstiga begrepp som även idag bär påtagliga spår av äldre distinktioner och historiska konfliktsammanhang.

Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. I den nya boken Humanister i offentligheten: Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden (Makadam) av Johan Östling, Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg utmanas en sådan föreställning. Författarna visar tvärtom hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett brett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör de hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende. 

I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del diskuteras den avgörande roll som humanister spelade i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens populärvetenskapliga pocketutgivning och på dagstidningarnas essäsidor. I en andra del riktas uppmärksamheten mot humanioras plats i den kristna kultursfären, arbetarrörelsens folkbildningsarbete och den nya vänsterns bokcaféer. Vi får möta kulturpersonligheter som Per I. Gedin, Gunnel Vallquist och Jan-Öjvind Swahn, men även tv-producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och många andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna. 

Mot en internationell bakgrund framträder bilden av ett humanistiskt kunskapssystem med djupa förankringar och vida förgreningar i det svenska samhället. Det är om dessa kunskapens aktörer och arenor som boken handlar.

Humanister i offentligheten är skriven inom ramen för Johan Östlings tjänst som Wallenberg Academy Fellow där Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg har varit anställda som postdoktorala forskare. De tre forskarna har haft sin institutionella bas vid Centrum för kunskapshistoria (LUCK) vid Historiska institutionen, Lunds universitet.

År 2023 beräknas antologin Humaniora i välfärdssamhället utkomma. Den samlar ett tjugotal forskare och är en sorts systerbok till Humanister i offentligheten. Tillsammans ger de båda böckerna en rik bild av humaniora i efterkrigstidens svenska samhälle.

Humanister i offentligheten har genomgått Kriteriumgranskning. Läs mer på Kriterium.se

Boken är publicerad open access och finns tillgänglig för fri nedladdning här!

Civilt försvar och katastrofberedskap är idag mer aktuellt än någonsin. Nya satsningar på totalförsvar och motståndskraft sätter sin prägel på politik, teknologi, kultur och ekonomi i många länder i Europa. Men hur kan dagens satsningar förklaras och förstås i relation till gårdagens? Den nyutkomna antologin Cold War Civil Defence in Western Europe: Sociotechnical Imaginaries of Survival and Preparedness samlar ett antal forskare för att synliggöra väsentliga historiska likheter och skillnader mellan olika västeuropeiska länders förhållningssätt och vardagskultur.

I olika kapitel täcks perioden från andra världskrigets slut till kalla krigets upplösning kring 1990. Boken behandlar föreställningarna om kärnvapenkrig och civilförsvar i NATOs sammanträdesrum, kvinnliga försvarsfrivilliga i Nederländerna, antikärnvapenaktivism och civilförsvarsvägran bland läkare i Schweiz, övningsarkitektur och ruinstäder i Danmark, lokal civilförsvarsplanering och narrativa scenarier i Liverpool, hur krigserfarenheterna präglade civilförsvarets organisering i Västtyskland, civilförsvarspropaganda på biograf och television, samt dagens minnen av civilförsvarsevenemang och övningar i Sverige och Storbritannien. Samtliga kapitel förhåller sig till ett gemensamt teoretiskt ramverk och begreppet ”sociotechnical imaginaries”, formulerat av den ledande STS-forskaren Sheila Jasanoff. Begreppet fångar dynamiken mellan sociala och politiska framtidsvisioner och hur de förankras i det materiella och teknologiska.

Boken, som är ett resultat av arbetet inom ett transnationellt nätverk av civilförsvarshistoriker verksamt sedan 2017, är redigerad av Marie Cronqvist (Lund), Rosanna Farbøl (Århus) och Casper Sylvest (Odense) och utgiven på Palgrave Macmillan. Den finns tillgänglig Open Access tack vare ett generöst bidrag ur Lunds universitets bokfond.

Boken finns att ladda ned här: https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-030-84281-9

Erik XIV har gått till historien som skandalregent: en kung som gifte sig långt under sin ställning, fängslades, blev vansinnig, och till sist förgiftades, enligt traditionen med ärtsoppa som kryddats grundligt med arsenik. Erik XIV var emellertid också en lärd renässansfurste, men den sidan av honom hamnar ofta i skuggan av hans dramatiska liv. I den senaste monografin i Studia Graeca et Latina Lundensia, Royal Marginalia, är det hans lärda aktiviteter som står i fokus, närmare bestämt kommentarer och teckningar (marginalia).

De böcker som varit viktigast i den här undersökningen är två historiska verk på latin: Johannes Magnus (1488–1544) Historia de omnibus Gothorum Sueonumque regibus om Sveriges historia och Marcantonius Sabellicus (c. 1436–1506) universalhistoria Enneades. Dessa är två av de fyra återstående kända volymerna ur Eriks bibliotek, som 1568 innehöll 217 titlar i alla upptänkliga ämnen.

Teckningarna, ett trettiotal olika och sammanlagt närmare 400, finns i marginalen bredvid understrykningar i texten. Min undersökning av teckningarna och understrykningarna visar att teckningarna fungerar som symboler som visar vad understrykningen handlar om. Det är alltså ett symbolsystem, inte klotter för att få tiden att gå. Erik markerade till exempel segrar med ett upprättstående svärd, kärlek med ett hjärta, hat med ett uppochnedvänt hjärta, exempel på gott regentskap med en krona, och så vidare. För att hitta information bläddrar man i boken, med blicken fäst i yttermarginalen, i jakt på symbolen som markerar det man söker. Det handlar alltså om en rudimentär sökmotor, ett system för att organisera och lokalisera information. Systemet är dessutom högst personligt eftersom Erik själv låg bakom symbolerna; varifrån inspirationen till dem kom har också undersökts i Royal Marginalia. Det gör att man också kan se symbolerna sammantagna som ett slags intellektuellt porträtt av kungen: vad intresserade honom nog för att få en egen symbol?

Astrid Nilsson

Boken finns tillgänglig för fri nedladdning via skriftseriernas hemsida.