HT:s bokblogg

Att använda sökmotorer har blivit en självklar ingång till att söka information på internet. I kombination med en utbredd tillgång till smarta telefoner, laptops och plattor så är det möjligt att söka om nästan vadsomhelst, närsomhelst och varsomhelst. Ungdomar i Sverige idag har aldrig känt till en värld utan sökmotorer som rankar och sorterar information.  I min avhandling Performing search. Search Engines and Mobile Devices in the Everyday Life of Young People så utforskar jag vilken roll som sökmotorer har i högstadieungdomars vardag, samt relationen mellan sökmotorer och digitala redskap.

Att använda en sökmotor har kommit att bli ett verb: googla. Detta verb pekar på Google Söks dominans. Jag studerar användningen av Google Sök och även sökning på andra plattformar så som YouTube och Instagram. I avhandlingen så studeras sökning från olika perspektiv, så som hur sökmotorer används i skolan, hur Google Sök tillskrivs mening, synen på spåren av sökning på internet samt relationen mellan sökning och mobila redskap.

Ämnet har jag närmat mig genom att göra fältarbete på tre olika högstadieskolor. I avhandlingen så betraktas sökning från ett dramaturgiskt perspektiv. Därigenom så framträder både hur högstadieungdomar söker samt hur de reflekterar över sökning. Detta blir synligt i hur deltagarna raderar delar av sin sökhistorisk för att göra den presentabel. Likaså genom hur deltagarna förevisar vissa källor över andra i en litteraturförteckning i skolan.

Avhandlingen pekar på att unga människor har en medvetenhet om normer och förväntningar gällande användning av sökmotorer och mobila redskap i olika sociala sammanhang, exempelvis i skolan och i hemmet. Samtidigt möts unga människor av olika budskap kring hur sökmotorer bör används. I skolan uppmuntras användning av sökmotorer vid vissa tillfällen och vid andra tillfällen så anses det störande för undervisningen. Likaså kan det råda mobilförbud runt matbordet men diskussioner kan leda till att en smart mobil tas fram för att söka efter information.

I avhandlingen så associeras googlande primärt med skolarbete och att söka efter fakta medan YouTube associeras med underhållning. Dock används Google Sök till fler aktiviteter än faktaletande och YouTube, i sin tur, används för att söka fakta. I takt med att sökning har blivit en del av vardagen så har användningen i viss mån blivit förgivettagen vilket medför att själva sökmotorerna, så som Google Sök, och hur de generar sökresultat inte reflekteras över. Detta osynliggörande av sökmotorer blir särskilt problematiskt då deras roll i relation till informationssökning är så viktig. Resultaten från avhandlingen bör betraktas i ljuset av ett samhälle som präglas av sökning. Detta blir inte minst synligt i hur deltagarna beskriver lärares och föräldrars användning av sökmotorer i vardagen.

Cecilia Anderson, Institutionen för kulturvetenskaper

Performing search. Search Engines and Mobile Devices in the Everyday Life of Young People är utgiven i skriftserien Lund Studies in Arts and Cultural Sciences och finns tillgänglig open access från skriftserienas hemsida. Klicka här för att komma till sidan.

Postorder ses oftast som ett sätt att handla varor på distans. Men det är också ett medium som förbinder människor över avstånd. I en ny avhandling i mediehistoria utreder Charlotte Nilsson postorderns tidiga historia.

År 1915 mottog 200 000 svenska hushåll postorderföretaget Åhlén & Holms katalog och tiotusentals svenskar var under det tidiga seklet säljagenter för företaget i sina hembygder. Trots denna utbredning har det i princip inte gjorts någon forskning om tidig postorder i Sverige – eller i något annat land för den delen. Som mediehistoriker, med en bakgrund i etnologi, tog intresset för postorder sin början i insikten om att detta var första gången i historien som privatpersoner, oavsett bostadsort, ekonomisk situation och social position, kunde ställa sig i förbindelse med varusäljande företag på platser långt bort och på så vis komma i kontakt med ett till synes aldrig sinande varuflöde så som det presenterades i tidningsannonser, postorderkataloger och genom lokala försäljningsagenter. Vad innebar det för samtidens livsvillkor och idévärldar att ta del av denna dignande varuvärld samtidigt som vardagen för de flesta människor var knaper? Och vidare, vilken roll spelade den tidiga postordern för det framväxande svenska konsumtionssamhället?

Med hjälp av välfungerande infrastruktur – järnväg, post, press – kunde ett företag som Åhlén & Holm, grundat 1899 i Insjön i Dalarna, marknadsföra och distribuera industriproducerade varor på en nationell marknad. De få vetenskapliga texter som tidigare behandlat tidig postorder, i Sverige och utomlands, har skildrat den som ett sätt för landsbygdens invånare att köpa varor från staden och alltså tillägna sig urbana konsumtionsmönster. Utifrån etnologiska frågelistor och litterära utsagor, vid sidan av Åhlén & Holms företagsmaterial, visar jag att det inte var själva handeln eller konsumtionen som var det viktigaste. Visst handlade många av de saluförda varorna. Men desto fler människor – barn som vuxna – läste annonserna, använde katalogerna som förströelselitteratur, leksak eller till och med toalettpapper, mötte eller var själv en lokal försäljningsagent samt deltog i Åhlén & Holms landsomspännande reklamaktiviteter (såsom flyguppvisningar, biografturnéer och bröllopstävlingar). Och allt det skedde utan att behöva lämna hemmet eller, åtminstone, hemorten. Varurepresentationer och kommersiella budskap blev en integrerad del av vardagen. Människor lärde sig att läsa och tolka reklam men också att själva agera utifrån den, ofta från tidig ålder. Jag kallar detta för kommersiell literacitet (commercial literacy) och hävdar att den både frigjorde människor från begränsande sociala strukturer (exempelvis kunde barn och gifta kvinnor tjäna egna pengar och förvärva affärskunskaper genom att vara agenter) och kapslade in dem i en kommersiell värld där varurepresentationer och reklambudskap tog sig in i hemmet, fritiden, lekarna och drömmarna.

Avhandlingen är utgiven i serien Mediehistoriskt arkiv och finns tillgänglig för nedladdning och beställning från skriftseriernas hemsida. Klicka här för att läsa boken.