Visa rutor

Religion utan tro? Ny avhandling i teoretisk filosofi

Vad krävs egentligen för att det ska vara rationellt att vara religiös? Enligt den traditionella uppfattningen måste man ha rätt trosföreställningar: bara om du verkligen tror att Gud finns kan du vara religiös. Om vi talar om kristendomen skulle många nog mena att man dessutom behöver tro saker som att Jesus är Guds son som uppstått ifrån de döda.

I dagens sekulariserade värld är religiös tro i den bemärkelse vi talar om här allt annat än självklar. Om vi väger de förnuftsmässiga skäl vi har för att tro att Gud eller någon motsvarande ”ultimat verklighet” existerar, mot de skäl vi har emot att tro något sådant, är det svårt att dra några konklusiva slutsatser åt något håll. Utifrån vårt nuvarande kunskapsläge verkar det vara bäst att vara agnostiker, snarare än att helhjärtat omfamna vare sig religiös tro eller ateism.

Men om agnosticismen är det mest rationella förhållningssättet till religiösa trossystem, betyder det att bara den som gör avkall på sitt förnuft kan vara religiös? Enligt den traditionella uppfattningen blir detta givetvis konsekvensen: eftersom agnostikern saknar religiös tro kan hon inte vara religiös. Den grundläggande utgångspunkten i Beyond Belief är att den traditionella uppfattningen är felaktig.

Avhandlingen handlar om religion utan tro, med fokus på religiös icke-doxasticism. Enligt icke-doxasticism kan även en agnostiker vara religiös, då tro (i bemärkelsen ”faith”) inte kräver tro (i bemärkelsen ”belief”). Agnostisk religiositet grundas på mer osäkra attityder än regelrätt tro, såsom hopp eller hypotetiska antaganden. Det viktiga är att agnostikern ser det som en öppen och önskvärd möjlighet att religionen är sann. I avhandlingen diskuterar jag frågor som hur icke-doxastisk tro (faith) bör förstås och vad som krävs för att den ska vara rationell. Jag intresserar mig också för hur icke-doxasticism kan avgränsas ifrån ren fiktionalism, och vilket slags religion agnostikern bör inrikta sig på.

Carl-Johan Palmqvist

Disputationen i teoretisk filosofi äger rum 30 oktober.

Beyond Belief. On the Nature and Rationality of Agnostic Religion är en sammanläggningsavhandling. Du kan ladda ner avhandlingens kappa här.

oktober 13, 2020

Inlägget postades i

Nya avhandlingar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ny avhandling: Pippi mellan världar (open access)

Blickens kreativitet står i fokus doktorsavhandlingen Pippi mellan världar (2020) i retorik vid Lunds universitet. Här introducerar jag ett nymaterialistiskt perspektiv för att fånga betraktarens egen medskapande roll när hon kreativt orienterar sig i sin omvärld. Materiell retorik visar inte bara att analysen av  retoriska processer blir ofullständig om inte materiella faktorer inkluderas. Ännu viktigare för mig är att det utifrån materiell retorik är möjligt att betona vår intrassling i tingvärlden och därmed ge en rikare bild av kulturella lärandeprocesser. Med exempel hämtade ur svenska och tyska bokutgåvor (och skisser till dessa) visar jag hur bokillustrationer och pärmbilder framhäver det lekfullt normbrytande hos Pippi Långstrumpgestalten. Samtidigt är det också i ett interretoriskt perspektiv möjligt att se hur Pippi vid överflyttningen har tuktats för att passa den tyska barnboksmarknadens mer borgerligt sedesamma krav på en flickbarnshjälte.

Att en bildretorisk studie kan behöva ta hänsyn till det mångtydiga (det vill säga de betydelsepotentialer som aktualiseras i olika former av olika betraktare i olika situationer) blev tydligt redan i min licentiatavhandling Berättelser om en röd stuga (2011) i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö universitet. Denna studie är förankrad i en  utbildningsvetenskaplig forskningstradition. Det framgår av arbetets båda delar, dels när jag diskuterar populärkulturella föreställningar om svensk idyll i tyska media, dels när jag diskuterar hur dessa föreställningar påverkar tyska studenter som läser svenska som främmande språk. Teoretiskt är licentiatavhandlingen förankrad i tyskspråkig forskning i interkulturella studier. Det är en teoretisk inriktning som kombinerar litteraturvetenskap med en kulturteoretisk ansats. Även min doktorsavhandling kan läsas så att det bildretoriska studiet är ett medel eller instrument för att undersöka det interkulturella. Samtidigt fortsätter jag det visuella spåret men nu med en ännu tydligare inriktning mot bildretorisk analys.

Lisa Källström

Doktorsavhandlingen finns open access och kan laddas ner här!

Licentiatavhandlingen finns open access och kan laddas ner här!

oktober 13, 2020

Inlägget postades i

Nya avhandlingar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Den amerikanska kampen för mänskliga rättigheter

Reagan, Congress, and Human Rights undersöker jag vilken roll mänskliga rättigheter spelade i USAs utrikespolitik under 1980-talet med utgångspunkt i förhållandet mellan Ronald Reagans administration och medlemmar av kongressen. Reagan försökte inledningsvis nedprioritera de mänskliga rättigheternas  roll i USAs utrikespolitik som ett brott med föregångaren Jimmy Carter. Jag demonstrerar hur press från kongressmedlemmar fick Reagan att omvärdera denna strategi och i stället formulera en konservativ politik för mänskliga rättigheter baserad på antikommunism och selektiv demokratispridning. Denna utveckling medförde en kontinuerlig kamp mellan administrationen och kongressmedlemmar om att definiera de mänskliga rättigheternas rätta roll i amerikansk utrikespolitik.  

Boken kombinerar en generell översikt över mänskliga rättigheter i USAs utrikespolitik mot slutet av kalla kriget med detaljerade fallstudier av hur dessa formade USAs utrikespolitik gentemot Sovjetunionen, Sydafrika och Nicaragua. Jag demonstrerar hur liberala och konservativa politiker selektivt använde mänskliga rättigheter som ett begrepp för att främja deras utrikespolitiska agendor. Min slutsats är att detta både medverkade till att etablera mänskliga rättigheter som ett centralt moraliskt språk i amerikansk utrikespolitik samt medförde en tilltagande politisering. I stort sett alla talade om mänskliga rättigheter i de utrikespolitiska debatterna, men det fanns sällan konsensus om hur dessa skulle påverka den förda politiken.  

Forskningen emanerar ur in mångåriga fascination av USA och den roll begrepp som mänskliga rättigheter och demokrati spelar i amerikansk politik och självförståelse. Dessutom är boken formad av mina upplevelser som fellow i den amerikanska kongressen, där jag 2012 arbetade ett halvår i representanthusets Foreign Affairs Committee. Denne upplevelse gjorde mig intresserad av att undersöka hur individuella kongressmedlemmar påverkar amerikansk utrikespolitik. Det har jag gjort genom omfattande studier av arkivmaterial där sekretessen nyligen hävts samt intervjuer med medlemmar av Reagans administration, kongressmedlemmar och ledande figurer från NGO:er med fokus på mänskliga rättigheter. 

Rasmus Sinding Søndergaard

Boken som är utgiven av Cambridge University Press ger en djupare förståelse för hur amerikanska politiker har använt mänskliga rättigheter för att motivera, legitimera och kritisera USAs utrikespolitik. Mer info finns på förlagets hemsida.

september 29, 2020

Inlägget postades i

Nya böcker

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Shakespeare och nutida genuspolitik – ny bok (open access)

Shakespeares dramatik har i alla tider bearbetats av och inspirerat andra dramatiker. Själv baserade Shakespeare sina pjäser på redan existerande berättelser, alltifrån historiska händelser och antika myter till nyskrivna texter av samtida kollegor. Kung Lear och hans döttrar, till exempel, förekommer i otaliga skepnader både före och efter Shakespeares version. Under 1900-talets sista decennier blev det särskilt vanligt att behandla Shakespeares tragedier som kammarspel om familjerelationer, både i uppsättningar och i nydiktningar. I Stage Appropriations of Shakespeare’s Major Tragedies, 1980-2010 undersöker jag nyskrivna pjäser som kretsar kring rollfigurer från fem av Shakespeares tragedier.

Många av adaptationerna har en feministisk ansats och jag är särskilt intresserad av hur teatergrupper kring millennieskiftet låter Shakespeares texter förhålla sig till en nutida genuspolitik. Inte minst inom den Shakespearedominerade brittiska teatern har det under de senaste 40 åren härjat en debatt om hur könsbalansen kan jämnas ut inom skådespelaryrket, vilket bland annat har lett till en alltmer öppen attityd när det gäller vilken kropp som kan spela vilken roll. De feministiska pjäser jag analyserar använder sig dessutom av ett antal specifika strategier för att ge utrymme och en röst åt de fiktiva kvinnor som anses ha blivit undanskuffade och nedtystade i Shakespeares versioner av berättelserna.

Samtidigt som det skrevs nya pjäser ur Lady Macbeths synvinkel som en motvikt till den mansdominerade och kvinnodemoniserande Macbeth försökte skådespelare som spelade rollen i Shakespeares pjäs avtäcka de mänskliga sidorna hos henne under alla stereotyper och konventioner som samlats under åren. Om man jämför Shakespeares text med de källor han använde upptäcker man dessutom att han redan har gjort en stor insats när gäller att mänskliggöra Macbeths fru och ge henne mer utrymme att uttrycka sig. Detta ger perspektiv på hur man genom teaterhistorien har förhållit sig till och utvecklat Shakespeares kvinnor utifrån olika angreppsvinklar.

Mette Hildeman Sjölin disputerade på avhandlingen Stage Appropriations of Shakespeare’s Major Tragedies, 1979-2010 2017. Avhandlingen finns nu utgiven i Lund Studies in English och finns tillgänglig för nedladdning open access här.

september 22, 2020

Inlägget postades i

Nya böcker

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ny bok från LUP: Incest in Sweden (open access)

För 300 år sedan avrättades en man och hans avlidna hustrus syster i Sverige ifall det avslöjades att de hade haft sexuellt umgänge. Deras relation definierades som incestuös och benådningar var sällsynta. Grunden för incestförbuden hämtades från Bibeln, vilket förklarar att biologiskt släktskap jämställdes med släktskap baserat på giftermål. Incestförbuden omfattade därmed många fler relationskategorier än idag och fram till sent 1800-tal var de flesta incestuösa relationer frivilliga föreningar mellan två vuxna individer som saknade biologiska släktband.

I början av 1700-talet var svensk rättspraxis bland Europas strängaste när det gällde incestbrott och dödsstraffet verkställdes regelbundet. Idag utmärker sig Sverige tvärtom för sin liberala lagstiftning. Även om det svenska exemplet är exceptionellt har utvecklingen stora likheter med andra länder i Europa. Genom att analysera såväl incestbrott som dispensansökningar under perioden 1680–1940 undersöker författaren vilka normer som har legat till grund för samhällets skiftande inställning till incestuösa relationer i Sverige och sätter utvecklingen i relation till andra europeiska länder.

 Även om incestdebatten i olika tider har dominerats av religiösa, moraliska och senare medicinska föreställningar, visar undersökningen att det ofta har varit helt andra värderingar som fått avgörande – ibland livsavgörande – betydelse för utfallet av olika incestärenden.

Incest in Sweden är den sjätte boken som publiceras av Lund University Press – besök LUP här.https://www.lunduniversitypress.lu.se/

Boken finns att ladda ner open access på: https://www.manchesteropenhive.com/view/9789198469912/9789198469912.xml?rskey=epF9yz&result=1

september 8, 2020

Inlägget postades i

Lund University Press Nya böcker

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ny bok: Vid världens ände

På senare år har Sverigebilden aktualiserats i olika internationella sammanhang – i allt från migration till coronastrategi. Frågan tas på största allvar och fenomenet är inte nytt. Med boken Vid världens ände. Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige diskuterar historikern Joachim Östlund hur bilden av Sverige kom att aktualiseras i en osmansk 1700-talskontext. 

När sultanens sändebud Mehmed Said Efendi äntligen stiger i land i Stockholm sommaren 1733 hälsas han av – enligt egen utsago – ”druvklasar” av åskådare, kanonsalvor och en ståtlig kortege. Resan hade tagit mer än ett halvår och hemma i Istanbul rådde politisk oro efter att den reformvänlige och tulpanälskande sultanen Ahmed III störtats. Visitens officiella syfte var att säkra återbetalningen av skulder som Karl XII ådragit sig i Bender, men Said var också ivrig att inhämta kunskap om samhälleliga innovationer och odla nya bekantskaper.

I en så kallad sefaretnâme – en diplomatisk rapport – ger Said ord åt sina förhoppningar om ett osmanskt politiskt och kulturellt närmande till Europa. Östlunds närläsning av Saids text och resa ger en unik inblick i hur osmansk upplysningskultur och ”osmansk islam” bidrog till att forma hans idealiserade bild av Sveriges samhälle, kultur och invånare. De globalhistoriska processer som Östlund studerar griper in vår tids frågor kring identiteter och territoriella gränser och även hur det grekisk-romerska arvet och imperietraditioner omtolkas efter dagspolitiska syften. 

september 8, 2020

Inlägget postades i

Nya böcker

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ny antologi om medicinsk humaniora (Kriterium)

Covid-19-pandemin har på många sätt synliggjort vikten av den medicinska kunskapen, men också hur problematisk denna kunskap kan vara. Vems kunskap ska gälla? Hur ska tillgänglig kunskap tolkas? Det är bara några frågor som samhället globalt har brottats med under pandemins första månader. I en nyutkommen antologi diskuteras just hur den medicinska kunskapens rörelse kan förstås och problematiseras. I Movement of knowledge återfinns inga specifika kapitel om Covid-19-pandemin men kapitlen berör perspektiv som är centrala för en förståelse för medicinens roll i dagens samhälle. Det kan gälla betydelsen av pressreleasen, hur vi förhåller oss till förfalskade läkemedel, hur internationella riktlinjer styr länders hälsoverksamheter osv. I antologin återfinns forskare från Lunds universitet och Malmö universitet med Kristofer Hansson och Rachel Irwin som redaktörer.

Utgångspunkten för antologin är att medicinsk kunskap alltid är i rörelse. I de olika kapitlen illustreras detta med hur kunskap genereras och rör sig inom laboratoriet, från t.ex. en pressrelease till en patient eller som siffror som ska tolkas och förstås av sjukvårdspersonal. Alla dessa rörelser har en betydelse för hur kunskap uppfattas och brukas i praktiken. I boken behandlar författarna kunskapens inflytande i medicinska och folkhälsoorienterande miljöer samt synliggör metodologiska och teoretiska verktyg för att studera denna form av kunskap. Författarna har ett tvärvetenskapligt synsätt på medicinsk humaniora och presenterar både samtidiga och historiska perspektiv på hur gränsen mellan experter och allmänhet kan studeras.

Antologin kan med fördel också läsas av de som har ett allmänt intresse i kunskap och kunskapsprocesser. I redaktörernas inledning presenteras en bakgrund till hur humaniora kan närma sig detta studiefält och vilka teorier och perspektiv som kan vara fruktbara.

Movement of knowledge har genomgått Kriteriums granskningsprocess och finns open access, och kan laddas ner från deras hemsida https://www.kriterium.se/.

september 1, 2020

Inlägget postades i

Kriterium Nya böcker

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ny bok om fablernas värld

Fablerna om vargen och tranan, om hunden med köttstycket och om åsnan i lejonhuden var för många svenskar under äldre tid lika välbekanta som de bibliska berättelserna.

Med monografin Fabelbruk i svensk tidigmodernitet (Makadam förlag, 672 s.) slår litteraturvetaren Erik Zillén upp portarna till en rik och idag till stora delar bortglömd genrehistoria. Utgångspunkt för studien är den tidigmoderna kulturens bruksorienterade förhållande till litteratur. Det omfattande textmaterial som undersöks – alltifrån fabelsamlingar på grekiska och latin till fabelanspelningar i skämtsamma bröllopsdikter – vittnar om att den aisopiska fabeln, en episk kortgenre med rötter i antiken, blev föremål för ett intensivt och mångsidigt bruk i Sverige mellan 1530 och 1800. Fabler användes i skolornas språkundervisning, utnyttjades för att förmedla moraliska normer, tjänstgjorde som exempelberättelser i andra texter och kom i takt med den mediala utvecklingen att anlitas i politisk debatt och litterär polemik.

I dialog med internationell fabel- och genreforskning tecknar bokens sju kapitel en dynamisk helhetsbild av den aisopiska fabelns svenska förflutna. Den övergripande tidslinjen sträcker sig från reformationsskedets traditionsbundna fabelbruk via upplysningsepokens innovativa hantering av fabeln till en genrehistorisk kris runt 1800, då modernitetens paradigmskiften och en ny konstsyn ifrågasatte själva idén om litteraturbruk.

Fabelbruk i svensk tidigmodernitet. En genrehistorisk studie (Göteborg & Stockholm 2020)

augusti 31, 2020

Inlägget postades i

Nya böcker

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ny antologi om censur (Kriterium)

Så länge det har funnits litteratur har det även funnits försök att kontrollera och styra den.

I Forbidden Literature undersöker författarna den komplexa relation mellan litteratur och samhälle som styrningen av litterära och andra texter åskådliggör. Censur och olika former av restriktioner synliggör till exempel de maktrelationer som föreligger mellan stat, marknad, lag, institutioner, medborgare, författare och läsare. Den förbjudna litteraturen visar, paradoxalt nog, också på en tilltro till litteraturens verkanskraft. Ett förbud mot en text säger alltid något om dess förväntade inverkan på läsaren.

Det primära syftet med denna antologi är att ge både historiska och samtida exempel på litteraturens ofta komplexa samspel med yttrandefriheten. Genom elva fallstudier, som behandlar material från olika platser och olika tider, ger antologin perspektiv på dagens debatter om litteratur och yttrandefrihet. Fallstudierna rör sig mellan flera olika språk- och kulturområden, och avhandlar allt från 1600-talets manualer i svartkonst till modern litteratur och avantgardistisk seriekonst. Redaktörer för antologin är Erik Erlanson, Jon Helgason, Peter Henning och Linnéa Lindsköld.

Kriterium är en plattform för granskning, publicering och spridning av högkvalitativa vetenskapliga böcker och är öppet för forskare, förlag och skriftserier från hela landet. Kriterium är ett samarbete mellan lärosäten och förlag och drivs med stöd även från Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga biblioteket. Du kan kontakta Kriterium på info@kriterium.se

Alla Kriteriumgranskade böcker finns tillgängliga open access från Kriterium.se. Du kan ladda ner Forbidden Literature här!

juni 17, 2020

Inlägget postades i

Kriterium Nya böcker

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ny bok om mediernas historia (open access)

Boken Mediernas historia: Från big bang till big data är den senaste i skriftserien Mediehistoriskt arkiv (http://mediehistorisktarkiv.se). Med drygt 40 utgivna volymer sedan skriftserien startade 2006 – alla mer eller mindre fokuserade fallstudier eller sammanhållna antologier – tycker vi författare att det är dags för en syntes. Boken är tänkt att kunna användas som kurslitteratur inom ämnen som har behov av mediala perspektiv på historia eller att sätta in medier i historiska sammanhang. Den kan såklart även läsas av alla med mediehistoriskt intresse och som vill ha en kortfattad översikt.

Många upplever i dag att medier genomsyrar allt fler delar av vardag och samhälle. Men det är en erfarenhet som delas med människor i det förflutna. För att hitta en tid då medier inte satte sin prägel på liv och kultur måste vi gå mycket långt tillbaka i historien. I boken framhäver vi inte minst de ”gråa” vardagsmedier som varit förutsättningen för administration och bokföring, religiös kommunikation och politisk styrförmåga. Exemplen utgörs bland annat av lerpolletter i Mesopotamien, medeltida kyrkklockor och inkarikets talande knutar.

Mediehistoriska perspektiv kan anläggas på snart sagt vilka historiska fenomen som helst. Dessutom är det förflutna tillgängligt för oss endast i medierad form, om det så gäller antikt klotter, hällristningar, dammiga brevsamlingar, sönderfallande tidningslägg, muntliga berättelser eller förra veckans Youtubeklipp. Där det till synes har saknats medier, där har forskare inte sällan betraktat lämningar som medier. Charles Darwin beskrev geologiska skikt som kapitel i en historiebok, en senare kollega talar om stenar som ”jordens arkivarier”. DNA-sekvenser har på motsvarande sätt tolkats både som telegrafmeddelande från det förflutna och som meningar i ”livets bok”. Mediehistoria är kort sagt ingen specialgren eller underavdelning till någon förment allmän och viktigare historia.

I 44 avsnitt – med 17 insprängda klassikerrutor som presenterar betydelsefulla forskare och deras perspektiv – belyser vi olika mediekulturers särprägel samtidigt som vi lyfter fram hur ett myller av medier alltid har präglat dessa kulturer. Och i stället för att framhäva historiska brott och revolutioner synliggör vi kontinuiteter i fråga om hur medier har etablerats, brukats och förändrats. Relationen mellan vår samtids så kallade sociala medier och traditionella massmedier utgör endast ett exempel på den komplex väv av sinsemellan hopflätade kommunikationsformer som historien består av.

Mediernas historia finns fritt tillgänglig att ladda ner från skriftseriernas hemsida. Klicka här!

En recension i senaste numret av Respons (http://tidskriftenrespons.se) sammanfattar sina intryck av boken så här: ”Den lär bli en självklar referens på ett samtidens viktigaste kunskapsfält.”

Johan Jarlbrink, Patrik Lundell och Pelle Snickars

juni 15, 2020

Inlägget postades i

Nya böcker

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg