HT:s bokblogg

I februari 2019 började lundahistorikern David Larsson Heidenblad att blogga om sin forskartillvaro. Hans blogg kretsade kring hur det egentligen går till att skriva en ”andrabok”, det vill säga den bok som en forskare skriver efter avhandlingen. Genom att dokumentera sin skriv- och arbetsprocess – samt dela med sig av saker han lärt sig under sina år som postdoc – sökte han synliggöra och diskutera unga forskares villkor. Särskild vikt lades vid teman som jämställdhet, motgångar, osäkerhet och möjligheterna att kombinera föräldraskap och forskarliv.

Bloggen ”Ett år av akademiskt skrivande” blev snabbt populär. I april 2020 gavs den ut som en bok av Studentlitteratur med samma namn. Boken vann många nya läsare och önskemål restes om en engelsk översättning. Och nu i dagarna, ganska exakt två år efter det att bloggen startades, har A Year of Academic Writing utkommit. I samband med detta har också en engelsk version av bloggen lanserats där inläggen kommer att publiceras med två års fördröjning under 2021–2022.

Länk till den engelskspråkiga bloggen: https://ayearofacademicwriting.blogspot.com

Länk till den svenskspråkiga bloggen (som namnet till trots fortsatt att rulla vidare): https://davidlarssonheidenblad.blogspot.com

En stor majoritet av de källor vi har bevarade från antiken är skrivna av och för män. Men i Maria Magdalenas evangelium – nu för första gången i svensk översättning – är hjälten en kvinna. Den nästan två tusen år gamla texten ger en helt annan bild av Maria Magdalena än den vi är vana vid. En av de dominerande avbildningarna av Maria i västerländsk kulturhistoria är nämligen bilden av en syndig kvinna som i vördnad tvättar Jesu fötter med sitt hår. I Maria Magdalenas evangelium är det Maria som har huvudrollen och hon upphöjs som en andlig mästare. Texten är svårt fragmenterad, men tillräckligt många sidor kvarstår för att vi ska få en bild över huvudinnehållet i berättelsen. I evangeliet uppenbarar sig Jesus för Maria Magdalena och erbjuder henne hemlig kunskap. Maria är särskilt utvald för sin förmåga och får förklarar för de andra lärjungarna vad Jesu budskap egentligen betyder. Det är dock ingen lätt läsning. Texten tvingar oss fundera på många svåra frågor, såsom Guds natur, själens ursprung och tillvarons själva grundvalar. Den svenska översättningen som den här boken presenterar följs därför av en historisk bakgrund till de religiösa och filosofiska tankar Maria och Jesus behandlar. Boken avslutas sedan med att utforska frågan som ständigt finns i textens förgrund: vilken roll hade egentligen kvinnan i den tidiga kristendomen? Vad kan Maria Magdalenas evangelium avslöja om detta?

Paul Linjamaa är fil.dr religionshistoria och verksam vid CTR.

I Reagan, Congress, and Human Rights undersöker jag vilken roll mänskliga rättigheter spelade i USAs utrikespolitik under 1980-talet med utgångspunkt i förhållandet mellan Ronald Reagans administration och medlemmar av kongressen. Reagan försökte inledningsvis nedprioritera de mänskliga rättigheternas  roll i USAs utrikespolitik som ett brott med föregångaren Jimmy Carter. Jag demonstrerar hur press från kongressmedlemmar fick Reagan att omvärdera denna strategi och i stället formulera en konservativ politik för mänskliga rättigheter baserad på antikommunism och selektiv demokratispridning. Denna utveckling medförde en kontinuerlig kamp mellan administrationen och kongressmedlemmar om att definiera de mänskliga rättigheternas rätta roll i amerikansk utrikespolitik.  

Boken kombinerar en generell översikt över mänskliga rättigheter i USAs utrikespolitik mot slutet av kalla kriget med detaljerade fallstudier av hur dessa formade USAs utrikespolitik gentemot Sovjetunionen, Sydafrika och Nicaragua. Jag demonstrerar hur liberala och konservativa politiker selektivt använde mänskliga rättigheter som ett begrepp för att främja deras utrikespolitiska agendor. Min slutsats är att detta både medverkade till att etablera mänskliga rättigheter som ett centralt moraliskt språk i amerikansk utrikespolitik samt medförde en tilltagande politisering. I stort sett alla talade om mänskliga rättigheter i de utrikespolitiska debatterna, men det fanns sällan konsensus om hur dessa skulle påverka den förda politiken.  

Forskningen emanerar ur in mångåriga fascination av USA och den roll begrepp som mänskliga rättigheter och demokrati spelar i amerikansk politik och självförståelse. Dessutom är boken formad av mina upplevelser som fellow i den amerikanska kongressen, där jag 2012 arbetade ett halvår i representanthusets Foreign Affairs Committee. Denne upplevelse gjorde mig intresserad av att undersöka hur individuella kongressmedlemmar påverkar amerikansk utrikespolitik. Det har jag gjort genom omfattande studier av arkivmaterial där sekretessen nyligen hävts samt intervjuer med medlemmar av Reagans administration, kongressmedlemmar och ledande figurer från NGO:er med fokus på mänskliga rättigheter. 

Rasmus Sinding Søndergaard

Boken som är utgiven av Cambridge University Press ger en djupare förståelse för hur amerikanska politiker har använt mänskliga rättigheter för att motivera, legitimera och kritisera USAs utrikespolitik. Mer info finns på förlagets hemsida.