Hej och välkommen till HT:s bokblogg! Bloggen är kopplad till skriftserierna på HT och här kommer du att kunna läsa om nya avhandlingar och böcker från forskare på Humanistiska och teologiska fakulteterna. Vi kommer även löpande att blogga om skriftseriernas och HT Bokstöds verksamhet samt om nyheter inom publicering i stort. Trevlig läsning!
Ny avhandling i Arabiska (open access)
En titt på medeltida medicin genom åderlåtning
I historiens skattkammare gömmer sig många spännande upptäckter, och en sådan skatt är Abū Bakr Muḥammad ibn Zakariyyāʾ al-Rāzīs bok Maqāla fī l-Faṣd som utforskar konsten av åderlåtning. Al-Rāzī (865-925) var en framstående persisk läkare och vetenskapsman verksam i det dåtida centrumet av Abbasidkalifatet, Bagdad, samt i sin hemstad Rayy. Han var en aktiv kliniker och författare som utforskade ämnen från musik och botanik till teologi, alkemi och medicin.
Varför är denna avhandling så intressant? Därför att den ger oss en inblick i medeltida medicinska metoder med fokus på åderlåtning. Det medicinska ramverket, humoralpatologi, sätter individen i fokus och öppnar vår förståelse för de antika medicinska principerna som lever kvar i folkmedicin runt världen samt i vårt språk, till exempel i ord som ‘flegmatisk’ och ‘melankolisk’. Genom att analysera textens innehåll får vi insikter i det medicinska tänkandet från antikens dagar fram till relativt sent. Texten tar upp även ämnen som balanserad diet, behandling med medicinska växter samt koppning, som även den lever kvar bland vissa kretsar.
Utöver en textkritisk edition inkluderar avhandlingen en översättning till engelska för att göra denna unika text tillgänglig för allmänheten, kommentarer för fördjupad förståelse av det medicinska ramverket, samt ett antal listor på medicinska växter, instrument, människor, platser och recept för huskurer. Denna avhandling kan ses som en resa tillbaka i tiden som belyser vår medicinska historia och al-Rāzīs värld, en resa som ger oss insikter i vårt kulturella arv som fortfarande påverkar oss även idag. Inte minst betonar denna avhandling vikten av att studera, redigera och översätta gamla handskrifter.
Juhan Björn
Avhandlingen är utgiven i serien Studia Orientalia Lundensia. Nova Series och finns tillgänglig open access här.
Lund University Press: Religious Enlightenment in the eighteenth-century Nordic countries
Bidragen i denna antologi tar upp frågan om relationen mellan konfessionskultur och upplysning i de nordiska länderna. Genom att fokusera praktiker av olika slag belyser bokens kapitel den nordiska upplysningens lutherska karaktär. De visar också hur det vi idag kallar upplysning många gånger föregreps av tidigare reformrörelser.
This volume explores how changes that we tend to associate with the Enlightenment were intertwined with practices and rationales within Lutheran confessional culture in the two Nordic states during the long eighteenth century. It does so by examining several well-rehearsed topics of Enlightenment studies. Scientific novelties, realized policies, and reading as well as printing practices are all themes that return in this book; here they are understood in relation to the various modes and rationales of confessional culture. More precisely, all the contributions to the present volume deal with ideas related to three ‘R’s: reason, rationalism and reform. The eighteenth century encountered in this volume is not only a story of clashes and conflicts. Reason is not necessarily seen as replacing religious belief, nor is rationalism viewed as opposed to reasonings occurring within religious policies or institutions. Evidence of reform may in some cases be interpreted as expressions of Enlightenment; but there is a recurring echo of previous religious transformations and measures promoting renewal, not least in relation to the historical experience of the Lutheran Reformation. Therefore, the writers have chosen to place the notion of ‘religious Enlightenment’ at the core of this book. All the various chapters proceed from this fundamental conception in their explorations of ideas and practices that were embedded in a landscape shaped by both reason and orthodoxy.
Boken finns tillgänglig open access och kan laddas ner från Manchester University Press här. Besök Lund University Press för att se samtliga böcker som givits ut.
Ny antologi om humaniora i välfärdssamhället (open access)
Forskare vid Centrum för kunskapshistoria har nyligen utkommit med antologin Humaniora i välfärdssamhället: Kunskapshistorier om efterkrigstiden (Makadam). I denna bok belyses de mångskiftande roller som humanister hade i det svenska välfärdssamhället under efterkrigstiden. Detta samhälle har ofta setts domineras av en instrumentell kunskapssyn som premierade samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, men bidragen i denna bok visar vilken betydelsefull roll som humaniora spelade i det svenska folkhemmet. Olika humanistiska kunskapsformer och kunskapsaktörer ingick i stora nätverk och satte tydliga avtryck i offentlighet och samhällsliv. Bilden av humanioras marginalisering och kris under efterkrigstiden måste således problematiseras.
Antologin samlar ett tjugotal författare från ett antal humanistiska discipliner (historia, idéhistoria, mediehistoria, litteraturvetenskap, arkeologi, pedagogik etc.). Mycket av den aktuella forskning om humanioras historia som bedrivs i Sverige i dag förs här samman och sätts i relation till internationella diskussioner inom fält som humanioras historia, kunskapshistoria med flera. Boken utgör en syskonbok till monografin Humanister i offentligheten som utkom 2022.
Redaktörer för boken är Johan Östling, Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg. Från HT medverkar därutöver Marie Cronqvist, Karl Haikola, Isak Hammar, David Larsson Heidenblad och Hampus Östh Gustafsson.
Humaniora i välfärdssamhället är publicerad via Kriterium och fritt tillgänglig (open access): https://www.kriterium.se/site/books/e/10.22188/kriterium.49/
Boken presenteras även i ett avsnitt av podden HT-samtal: https://soundcloud.com/ht-samtal/humaniora-i-valfardssamhallet-med-anton-jansson-och-johan-ostling
Fler nya böcker från Kriterium (open access)
Nya böcker från Kriterium finns nu tillgängliga open access. Läs mer och ladda ner från Kriterium.se.
Kriterium är en plattform för granskning, publicering och spridning av högkvalitativa vetenskapliga böcker. Kriterium är ett sätt att kvalitetsmärka forskning med en certifiering som ska säkerställa och visa att ett vetenskapligt manus genomgått en kontrollerad och dokumenterad peer review-process. Kriterium-märkningen innebär också att den färdiga boken ska finnas fritt digitalt tillgänglig.
I kalla krigets spår
Hot, våld och beskydd som kulturarv
Mattias Frihammar, Fredrik Krohn Andersson, Maria Wendt, Cecilia Åse
Det förflutna används ständigt för att ge mening åt nuet. I kalla krigets spår skildrar framväxten av ett nytt svenskt militärt kulturarv. Här visas hur minnen och lämningar från en tid fylld av rädsla och säkerhetspolitiska spänningar får nya innebörder när bunkrar och nedlagda militäranläggningar omvandlas till museer, lyxbostäder och spännande besöksmål.
Genom fältbesök vid en rad militära kulturarvsplatser runt om i Sverige har författarna undersökt vilka miljöer, föremål och känslor som idag får representera kalla kriget. De visar hur dåtidens hemligheter, hotbilder och militärfordon både blir kittlande och fascinerande inslag i kulturarvet och förmedlar idéer om trygghet och beskydd.
I kalla krigets spår är ett resultat av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Författarna är forskare vid Stockholms universitet och har skrivit boken tillsammans.
Från trälar till tjänstefolk
Legofolk i Sverige 1250–1600
I Från trälar till tjänstefolk skildrar historikern Martin Andersson hur regleringarna av legofolkets arbetsvillkor gradvis hårdnade. Arbetstvånget skärptes med hot om hårda straff och tvångsutskrivning till armén. Pålagor om sänkningar av lönen utfärdades medan arbetarnas möjligheter till annan försörjning blockerades. Husbondens rätt att använda våld utökades medan de anställdas plikt att lyda skärptes.
Vid slutet av 1500-talet arbetade de flesta drängar och pigor på gods eller hos rika bönder – de hade minimala möjligheter att själva kunna erövra en husbondes roll. Med studier av ett rikt material av landskapslagar, rättegångsprotokoll och böteslängder, kungliga brev och handböcker för godsägare skildrar författaren ingående legofolkets vardagsliv – ett liv präglat av rättsosäkerhet, tvång och fattigdom.
Markernas kronologi och ideologi i norra Sverige
Natur och språkligt platsskapande med fokus på nybyggarkolonisationen under 1700- och 1800-talet
Berättelser om norra Sverige handlar ofta om naturen. Detta har varit sant genom historien och är det än idag. Olika sätt att förstå naturen på har flätats samman med platsen och människorna som lever där. Naturen i norra Sverige kan vara storartad och imponerande men den kan också vara ödslig, hotfull och farlig. En dominerande bild av naturen i norra Sverige – då som nu – är bilden av resurser, tillgångar.
Det övergripande syftet med studien är att belysa naturens roll i språkligt platsskapande i norra Sverige med särskilt fokus på nybyggarkolonisationen under 1700- och 1800-talet. Genom ett urval textkällor belyses naturens centrala del i berättelsen om kolonisationen, om platsen, dess historia, förändring och framtid.
Ett av studiens syften är att också belysa de kopplingar som finns mellan den nybyggarkolonisation som skildras i texterna, och det språkliga platsskapande med naturen i centrum som pågår i norra Sveriges dag.
Ny avhandling i Svenska om SAOB (open access)
I Svenska Akademiens ordbok (SAOB) beskrivs ord i det svenska språket från 1520-talet fram till våra dagar. Stort utrymme ägnas åt ordens betydelser och hur dessa har förändrats och utvecklats genom tiderna. Ett vanligt sätt i ordböcker att ange hur en betydelse är relaterad till en annan är genom etiketter i definitionstexten av typen bildlig, överförd eller utvidgad användning. Sådana förekommer även i SAOB, och det här slaget av semantiska etiketter är väldigt frekvent i ordbokens spalter. Men trots riklig förekomst i ordboken är det inte helt givet vad det egentligen är som etiketterna betecknar – inte för ordboksanvändaren som ska förstå och tillgodogöra sig de lexikografiska beskrivningarna, men inte heller för ordboksredaktörerna som ska utföra de semantiska analyserna och beskriva ordanvändningarna.
I min avhandling undersöker jag de fem etiketterna bildlig, oegentlig, utvidgad, allmännare och överförd användning, som tillsammans förekommer mer än 75 000 gånger i SAOB:s definitionstext, med målet att ta reda på hur de egentligen används och vad det är för något i språket som de betecknar. Etiketterna och de beskrivna betydelser som de representerar granskas med olika metoder och ur olika synvinklar. Ur ett lexikografiskt perspektiv studerar jag på vilka sätt de etiketterade betydelserna och specialanvändningarna i ordboken beskrivs (var i ordbokens artikelstruktur påträffas de t.ex.? hur och varför modifieras eller kombineras de olika etiketterna i definitionstexten?). Utifrån semantisk teori, i synnerhet kognitiv semantik och konceptuell metaforteori, undersöks vilka semantiska drag och processer i språket det är som etiketterna betecknar (innebär exempelvis en bildlig användning alltid en metafor och en allmännare användning alltid en generalisering? och i vilken utsträckning betecknar de etiketterade betydelserna metonymier?). Totalt genomförs fem olika delstudier för var och en av de aktuella etiketterna. Syftet med undersökningen är för det första att undersöka hur resonemangen som förs i den semantikteoretiska litteraturen kan föra det lexikografiska arbetet framåt. För det andra – och ur motsatt perspektiv – är syftet att ta reda på vad vi kan lära oss om betydelseutveckling och semantiska förändringsmekanismer genom att studera SAOB:s definitioner.
Pär Nilsson, Avdelningen för svenskämnen, danska och isländska
Avhandlingen är utgiven i skriftserien Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A.
Den finns fritt tillgänglig att ladda ner från skriftseriernas hemsida.
Nya avhandlingar från arkeologi (open access)
Avhandlingarna kan laddas ner open access från skriftseriernas hemsida.
The dissertations are available open access.
Documenting, Interpreting, Publishing, and Reusing. Linking archaeological reports and excavation archives in the virtual space.
Paula Derudas, Acta Archaeologica Lundensia Series altera in 8°, no 74
Available open access here.
In her PhD thesis, Paola Derudas examines how application of 3D visualization and related digital analytical tools is having a transformative impact on archaeological practice via improvement of visual-spatial thinking and the strengthening of conceptual understanding. However, the deployment of these new digital methods is essentially still at an experimental stage. Therefore, the thesis undertakes a critical evaluation of current progress, identifying both shortcomings and opportunities. It argues that more work is needed to systematically identify and resolve current operational challenges in order to create improved digital frameworks that can strengthen future performance across the wider discipline.
Illumination matters. Revisiting the Roman house in a new light
Danilo Marco Campanaro, Acta Archaeologica Lundensia Series altera in 8°, no 75
Available open access here.
Illumination played a key role in Roman houses, whose owners could only rely on daylight and flames for lighting and heating. The Roman conception of time itself was closely linked to daylight and darkness and the rhythm of the seasons. In addition, lighting strongly influenced the social atmosphere and the quality of the message conveyed to guests about the owner’s wealth and power through the décor. Despite this, social studies on the Roman house have only cursorily addressed this issue. This thesis is the first attempt to address the investigation of the social dynamics of an entire house by including light as a determining agent. Every visible aspect of the Roman house spoke of its owner and his family. But what is visible is also illuminated, in whole or in part, or is completely or partially immersed in shadow. What can the light and shadows reveal about the social dynamics of the Roman house?
Nya böcker från Kriterium (open access)
Nya böcker från Kriterium finns nu tillgängliga open access. Läs mer och ladda ner från Kriterium.se.
Kriterium är en plattform för granskning, publicering och spridning av högkvalitativa vetenskapliga böcker. Kriterium är ett sätt att kvalitetsmärka forskning med en certifiering som ska säkerställa och visa att ett vetenskapligt manus genomgått en kontrollerad och dokumenterad peer review-process. Kriterium-märkningen innebär också att den färdiga boken ska finnas fritt digitalt tillgänglig.
En villkorad gemenskap
Hbtq, sexualitet och kristen frikyrklighet
Homosexualitet, bisexualitet, trans och queer har under lång tid utgjort ett laddat ämne i kristna frikyrkor. Vissa samfund har i takt med samhälleliga förändringar blivit alltmer bejakande, medan andra ser förändringarna som oförenliga med grundläggande kristna värderingar.
En villkorad gemenskap baseras på djupintervjuer med 29 kristna hbtq-personer och utgör den första svenska vetenskapliga studien i ämnet. Med en fenomenologisk ansats undersöker författaren hur sexualitet, intimitet och tro erfars av de intervjuade samt hur deras kristnaidentitet samverkar med deras identitet som hbtq-personer.
Sveriges avrasifiering
Svenska uppfattningar om ras och rasism under efterkrigstiden
Tobias Hübinette, Peter Wikström (eds.)
The deracialization of Sweden is a research anthology that examines issues of race, racism, anti-racism and whiteness in a Swedish post-war and contemporary context. The anthology consists of 13 studies written by authors from different fields that collectively explore how the concept of race was gradually dismantled and eventually became taboo in Sweden after 1945, and how a specifically Swedish form of anti-racism instead became normative.
The anthology’s contributions can be seen as case studies, focusing on key persons, public debates, figures of thought, institutions, migration and marketing, based on material from archives, the daily press, interviews, social media and more. Through this empirical and methodological breadth, the anthology as a whole cross-sections Sweden’s evolution from being a race science pioneer to becoming the world’s most distinctly “colorblind” country.
Se hennes öde
Undersökning av en ordlös roman från 1920-talets Tyskland
Under 1920- och 30-talen lanserades den ordlösa romanen – böcker med sekvenser av textlösa bilder – som en egen genre för spridning och publicering. Genren gick också under benämningarna träsnittsroman och roman i bilder. Alla tre ämnen beskriver de enande elementen för genren: tekniken, bildernas närvaro samt ordens frånvaro. Förenande var dessutom samhällskritiska termer och mörka existentiella frågor prungna ur det tidiga 1900-talets konstnärliga och politiska strömningar.
1926 utkom konstnären Otto Nückels ordlösa roman Schicksal: Eine Geschichte in Bildern (Öde: En berättelse i bilder). Boken blev en framgång i hemlandet och utkom redan 1930 i en amerikansk utgåva. Schicksals huvudperson är en fattig kvinna som färdas genom en tillvaro kantad av sorg, svek, brott, död och med sällsynta glimtar av hopp.
Ett livsöde förmedlas till ”läsaren” som inte läser. Det berättas om en svår livskamp och om stunder av lycka, i vila utan handling, och i förtvivlan och flykt. ”Läsaren” lämnar orden bakom sig och bevittnar.
Upplevelsen bär med sig en gåta som har med bilders kraft, förmågor och egenartade uttryck att göra, med bilders narrativitet såsom något helt skilt från andra uttryck – inte minst från den skrivna texten. Det är denna gåta som undersöks i Se hennes öde. Hur etablerar bilder en annan typ av förmedling? Vad vittnar denna förmedling om? Hur kan bildens gåta förklaras i ord?
Ny avhandling i nordiska språk (open access)
I modern svenska är möjligheten att variera ordföljden begränsad. Till exempel kan man i satser av typen Anders vill inte laga cykeln, där cykeln är objekt, bara placera objektet på två sätt: 1) Anders vill inte laga cykeln eller 2) Cykeln vill Anders inte laga. Om satsen endast har ett verb som står på andra plats finns fler möjligheter. Då kan objekt – om det är ett obetonat pronomen – stå före satsadverbial eller subjekt:
a. Varför hjälpte läraren henne inte med läxan?
b. Varför hjälpte henne läraren inte med läxan?
I medeltida svenska var ordföljden friare. Objekt kunde stå före huvudverb (alltså ≈ Anders vill inte cykeln laga), och de kunde stå före satsadverbial eller subjekt. De senare två placeringarna verkar dessutom inte ha begränsats så som i modern svenska. Objektsplaceringen i följande exempel fungerar inte idag:
a. Sidhan sagh habraam wan herra ey længar (Själens tröst, 1420)
(Sedan såg abraham vår herra ej längre)
’Sedan såg Abraham inte längre vår herre’
b. iac will thin tiänst encte haffua (Didrik av Bern, 1450)
(jag vill din tjänst inte ha)
‘Jag vill inte ha din tjänst’
c. æghu brun fleræ (Upplandslagen, 1297)
(äger brunn flera)
’Äger flera brunnen (tillsammans)’
d. vil os gudh hiälpa (Pentateuchparafrasen, 1330)
(vill oss gud hjälpa)
’Vill Gud hjälpa oss’
I min avhandling undersökte jag hur olika objekt placerades i förhållande till negation, t.ex. ej, samt inbördes ordning mellan objekt och subjekt/objekt i medeltida svenska. Huvudresultaten visar att objektspronomen hade friare placering än andra objekt, men också att objekt hade olika placeringsmönster dels i olika tidsperioder, dels i olika satstyper. Dessa resultat tolkar jag så här: (A) ej genomgår formförändring och ger då upphov till bilden att objekt har olika placeringsmönster i olika tidsperioder; (B) objekt hade olika placeringsmönster i olika satstyper därför att objekt böjdes i kasus och kunde stå före huvudverb.
Mikael Berger
Avhandlingen finns fritt tillgänglig (open access) här. Den går även att beställa från LU:s bokshop.
Ny avhandling i Historia (open access)
I min avhandling Framtidens fragmentering: Sekretariatet för framtidsstudier och välfärdssamhällets dilemman under det långa 1970-talet undersöker jag den statliga framtidsstudieverksamhet som tillkom på initiativ av den socialdemokratiska regeringen i början av 70-talet. Initiativet togs mot bakgrund av en internationell boom för vad som omväxlande kallades framtidsstudier, framtidsforskning och futurologi. Sekretariatet placerades ursprungligen i statsrådsberedningen och dess olika projekt förväntades kunna tjäna som underlag både för den politiska planeringsprocessen och den mer allmänna samhällsdebatten. Under de följande åren producerades utifrån denna föresats ett antal uppmärksammade framtidsstudier om ämnen som ekonomisk tillväxt, energiförsörjning och internationalisering. I början av 80-talet flyttades emellertid sekretariatet till en politiskt sett mer perifer position i Forskningsrådsnämnden.
I avhandlingen kopplar jag de statliga framtidsstudierna till två centrala skiften i efterkrigstidens historia: å ena sidan välfärdsstatens radikalisering och expansion från och med slutet av 60-talet, å andra sidan det marknadsliberala genombrottet i början av 80-talet. Dessa båda skiften markerar början respektive slutet på det som den nederländske historikern Duco Hellema har kallat ”det långa 1970-talet”. Jag angriper därmed frågor som Hellema förvisso ställer, men aldrig riktigt besvarar. Varför skedde detta skifte? Varför ersattes en grundmurad tilltro till statsinterventionism och politisk planering av närmast motsatta förhållningssätt ett tiotal år senare? Finns ett samband mellan dessa båda skiften? De statliga framtidsstudierna utgör i detta sammanhang ett intressant studieobjekt, givet deras koppling till såväl det politiska etablissemanget som till samhällsdebatten.
Teoretiskt är avhandlingen förankrad i det framväxande fältet framtidshistoria (the history of the future, historische Zukunftsforschung). Jag fokuserar sålunda på de framtidsbilder och den framtidssyn som kom till uttryck i sekretariatets olika projekt. Det förra begreppet avser de visioner och scenarier som ofta utgjorde projektens själva huvudnummer. Det senare begreppet avser mer grundläggande, ofta implicita, föreställningar om möjligheten att påverka framtiden. I avhandlingens empiriska delar visar jag på en gradvis förändring gällande både framtidsbilder och framtidssyn. Denna förändring benämner jag avslutningsvis, med inspiration från den amerikanske idéhistorikern Daniel Rodgers, en fragmentering av framtiden. Framtidens fragmentering är i sin tur, menar jag, viktig för att förstå de mer övergripande samhällsförändringar Sverige genomgick i skarven mellan 70- och 80-tal.
Karl Haikola
Avhandlingen finns fritt tillgänglig för nedladdning via skriftseriernas hemsida. Klicka här! Den går även att beställa från LU:s bokshop.
Ny avhandling i Antikens kultur och samhällsliv (open access)
I den romerska kulturen var övergångar från en sfär till en annan starkt präglade av vördnad och beskydd. Olika gudomar eller symboler kunde avbildas på t ex husfasader för att proklamera välgång och lycka samtidigt som onda makter motades bort. Mot denna bakgrund har jag studerat de mosaikgolv som finns bevarade i ingångar (latin: fauces) till atriumhus i Pompeji, begravd av vulkanen Vesuvius’ aska år 79, i syfte att utröna vad för budskap husägarna valde att förmedla till sin omvärld.
I min doktorsavhandling, Greeting the visitor. A contextualising study of fauces-mosaics in Pompeii (2022) har stadens samtliga ingångsmosaiker analyserats med hjälp av olika kontextualiseringsmetoder, däribland en topografisk, en kronologisk och en ikonografisk. Redan antalet atriumhus, ett trettiotal av flera hundra, visar att det rörde sig om en mindre grupp (välbärgade) husägare som valde att låta dekorera sina ingångar med just mosaik; ett exklusivt konsthantverk som kommit till Italien från den grekiska kultursfären något hundratal år tidigare. I romarnas händer kom mosaikerna att utföras i en svart-vit teknik, vilket också är kännetecknande för fauces-mosaikerna. Vad gäller kronologi visar studien att majoriteten av dessa mosaiker tillverkades kring imperiets begynnelse, dvs strax före vår tideräknings början, och alltså inte mot slutet av stadens liv när mosaiken hade kommit att bli ett mer populärt dekorativt inslag.
Golvens olika motiv kan delas in i grupper om geometriska mönster, figurativa gestaltningar (oftast djur), blomstermotiv, omönstrat samt de med inlagda stenar. Även latinska inskrifter kunde ingå, vilket en av Pompejis mest berömda (fauces-)mosaiker uppvisar för att understryka golvets ”välkomnande” motiv: inskriften Cave canem (Varning för hunden) invid en alert vakthund. Studien visar att husägarna genom sina golv kunde ge uttryck för en röst som kombinerade två huvudbudskap: å ena sidan en önskan att välkomna och framhäva ingången och därmed ens hus och status; en inställning som avvek från den äldre traditionen, å den andra ett behov av att värna om husets och det inres säkerhet genom olika beskyddande element. För att kunna ådra sig endast positiv uppmärksamhet, och således inte makter som det onda ögat, infogades diverse mönster som alluderade till barriärer och stopp, men också ibland färg (i synnerhet rött), vid sidan av lyckobringande och inbjudande motiv. Fascinerande nog avbildades aldrig mytiska eller gudomliga figurer på golven, utan dessa fick istället beskådas på väggarna. Fokus låg främst på referenser till vardagslivet blandat med folkliga trosföreställningar.
Fanny Kärfve
Avhandling finns tillgänglig open access och kan laddas ner fritt via skriftseriernas hemsida genom att klicka här. Den går även att beställa i tryckt format via LU:s bokshop.
Kommentarer