Hej och välkommen till HT:s bokblogg! Bloggen är kopplad till skriftserierna på HT och här kommer du att kunna läsa om nya avhandlingar och böcker från forskare på Humanistiska och teologiska fakulteterna. Vi kommer även löpande att blogga om skriftseriernas och HT Bokstöds verksamhet samt om nyheter inom publicering i stort. Trevlig läsning!
Ny avhandling i nordiska språk (open access)
I modern svenska är möjligheten att variera ordföljden begränsad. Till exempel kan man i satser av typen Anders vill inte laga cykeln, där cykeln är objekt, bara placera objektet på två sätt: 1) Anders vill inte laga cykeln eller 2) Cykeln vill Anders inte laga. Om satsen endast har ett verb som står på andra plats finns fler möjligheter. Då kan objekt – om det är ett obetonat pronomen – stå före satsadverbial eller subjekt:
a. Varför hjälpte läraren henne inte med läxan?
b. Varför hjälpte henne läraren inte med läxan?
I medeltida svenska var ordföljden friare. Objekt kunde stå före huvudverb (alltså ≈ Anders vill inte cykeln laga), och de kunde stå före satsadverbial eller subjekt. De senare två placeringarna verkar dessutom inte ha begränsats så som i modern svenska. Objektsplaceringen i följande exempel fungerar inte idag:
a. Sidhan sagh habraam wan herra ey længar (Själens tröst, 1420)
(Sedan såg abraham vår herra ej längre)
’Sedan såg Abraham inte längre vår herre’
b. iac will thin tiänst encte haffua (Didrik av Bern, 1450)
(jag vill din tjänst inte ha)
‘Jag vill inte ha din tjänst’
c. æghu brun fleræ (Upplandslagen, 1297)
(äger brunn flera)
’Äger flera brunnen (tillsammans)’
d. vil os gudh hiälpa (Pentateuchparafrasen, 1330)
(vill oss gud hjälpa)
’Vill Gud hjälpa oss’
I min avhandling undersökte jag hur olika objekt placerades i förhållande till negation, t.ex. ej, samt inbördes ordning mellan objekt och subjekt/objekt i medeltida svenska. Huvudresultaten visar att objektspronomen hade friare placering än andra objekt, men också att objekt hade olika placeringsmönster dels i olika tidsperioder, dels i olika satstyper. Dessa resultat tolkar jag så här: (A) ej genomgår formförändring och ger då upphov till bilden att objekt har olika placeringsmönster i olika tidsperioder; (B) objekt hade olika placeringsmönster i olika satstyper därför att objekt böjdes i kasus och kunde stå före huvudverb.
Mikael Berger
Avhandlingen finns fritt tillgänglig (open access) här. Den går även att beställa från LU:s bokshop.
Ny avhandling i Historia (open access)
I min avhandling Framtidens fragmentering: Sekretariatet för framtidsstudier och välfärdssamhällets dilemman under det långa 1970-talet undersöker jag den statliga framtidsstudieverksamhet som tillkom på initiativ av den socialdemokratiska regeringen i början av 70-talet. Initiativet togs mot bakgrund av en internationell boom för vad som omväxlande kallades framtidsstudier, framtidsforskning och futurologi. Sekretariatet placerades ursprungligen i statsrådsberedningen och dess olika projekt förväntades kunna tjäna som underlag både för den politiska planeringsprocessen och den mer allmänna samhällsdebatten. Under de följande åren producerades utifrån denna föresats ett antal uppmärksammade framtidsstudier om ämnen som ekonomisk tillväxt, energiförsörjning och internationalisering. I början av 80-talet flyttades emellertid sekretariatet till en politiskt sett mer perifer position i Forskningsrådsnämnden.
I avhandlingen kopplar jag de statliga framtidsstudierna till två centrala skiften i efterkrigstidens historia: å ena sidan välfärdsstatens radikalisering och expansion från och med slutet av 60-talet, å andra sidan det marknadsliberala genombrottet i början av 80-talet. Dessa båda skiften markerar början respektive slutet på det som den nederländske historikern Duco Hellema har kallat ”det långa 1970-talet”. Jag angriper därmed frågor som Hellema förvisso ställer, men aldrig riktigt besvarar. Varför skedde detta skifte? Varför ersattes en grundmurad tilltro till statsinterventionism och politisk planering av närmast motsatta förhållningssätt ett tiotal år senare? Finns ett samband mellan dessa båda skiften? De statliga framtidsstudierna utgör i detta sammanhang ett intressant studieobjekt, givet deras koppling till såväl det politiska etablissemanget som till samhällsdebatten.
Teoretiskt är avhandlingen förankrad i det framväxande fältet framtidshistoria (the history of the future, historische Zukunftsforschung). Jag fokuserar sålunda på de framtidsbilder och den framtidssyn som kom till uttryck i sekretariatets olika projekt. Det förra begreppet avser de visioner och scenarier som ofta utgjorde projektens själva huvudnummer. Det senare begreppet avser mer grundläggande, ofta implicita, föreställningar om möjligheten att påverka framtiden. I avhandlingens empiriska delar visar jag på en gradvis förändring gällande både framtidsbilder och framtidssyn. Denna förändring benämner jag avslutningsvis, med inspiration från den amerikanske idéhistorikern Daniel Rodgers, en fragmentering av framtiden. Framtidens fragmentering är i sin tur, menar jag, viktig för att förstå de mer övergripande samhällsförändringar Sverige genomgick i skarven mellan 70- och 80-tal.
Karl Haikola
Avhandlingen finns fritt tillgänglig för nedladdning via skriftseriernas hemsida. Klicka här! Den går även att beställa från LU:s bokshop.
Ny avhandling i Antikens kultur och samhällsliv (open access)
I den romerska kulturen var övergångar från en sfär till en annan starkt präglade av vördnad och beskydd. Olika gudomar eller symboler kunde avbildas på t ex husfasader för att proklamera välgång och lycka samtidigt som onda makter motades bort. Mot denna bakgrund har jag studerat de mosaikgolv som finns bevarade i ingångar (latin: fauces) till atriumhus i Pompeji, begravd av vulkanen Vesuvius’ aska år 79, i syfte att utröna vad för budskap husägarna valde att förmedla till sin omvärld.
I min doktorsavhandling, Greeting the visitor. A contextualising study of fauces-mosaics in Pompeii (2022) har stadens samtliga ingångsmosaiker analyserats med hjälp av olika kontextualiseringsmetoder, däribland en topografisk, en kronologisk och en ikonografisk. Redan antalet atriumhus, ett trettiotal av flera hundra, visar att det rörde sig om en mindre grupp (välbärgade) husägare som valde att låta dekorera sina ingångar med just mosaik; ett exklusivt konsthantverk som kommit till Italien från den grekiska kultursfären något hundratal år tidigare. I romarnas händer kom mosaikerna att utföras i en svart-vit teknik, vilket också är kännetecknande för fauces-mosaikerna. Vad gäller kronologi visar studien att majoriteten av dessa mosaiker tillverkades kring imperiets begynnelse, dvs strax före vår tideräknings början, och alltså inte mot slutet av stadens liv när mosaiken hade kommit att bli ett mer populärt dekorativt inslag.
Golvens olika motiv kan delas in i grupper om geometriska mönster, figurativa gestaltningar (oftast djur), blomstermotiv, omönstrat samt de med inlagda stenar. Även latinska inskrifter kunde ingå, vilket en av Pompejis mest berömda (fauces-)mosaiker uppvisar för att understryka golvets ”välkomnande” motiv: inskriften Cave canem (Varning för hunden) invid en alert vakthund. Studien visar att husägarna genom sina golv kunde ge uttryck för en röst som kombinerade två huvudbudskap: å ena sidan en önskan att välkomna och framhäva ingången och därmed ens hus och status; en inställning som avvek från den äldre traditionen, å den andra ett behov av att värna om husets och det inres säkerhet genom olika beskyddande element. För att kunna ådra sig endast positiv uppmärksamhet, och således inte makter som det onda ögat, infogades diverse mönster som alluderade till barriärer och stopp, men också ibland färg (i synnerhet rött), vid sidan av lyckobringande och inbjudande motiv. Fascinerande nog avbildades aldrig mytiska eller gudomliga figurer på golven, utan dessa fick istället beskådas på väggarna. Fokus låg främst på referenser till vardagslivet blandat med folkliga trosföreställningar.
Fanny Kärfve
Avhandling finns tillgänglig open access och kan laddas ner fritt via skriftseriernas hemsida genom att klicka här. Den går även att beställa i tryckt format via LU:s bokshop.
Ny avhandling i Utbildningsvetenskap (open access)
I avhandlingen Gemenskapens gränser: stigmahantering och pluralistisk fostran i gymnasieskolan undersöker jag skolvardagen så som den framträder i erfarenheter gjorda av elever med svåra rörelsehinder. Elevernas skolvardag präglas av en skarp social gräns som löper mellan utbildning i små exklusiva utbildningsgrupper och utbildning i vanlig gymnasieklass som eleverna pendlar över dagligen.
För eleverna symboliserar de små undervisningsgrupperna trygghet, gemenskap och anpassad utbildning. Samtidigt upplever många av eleverna att de små grupperna är verklighetsfrånvända och inte förbereder dem inför framtiden. Att vara i den lilla gruppen symboliserar avvikelse i förhållande till de andra eleverna på skolan och majoritetssamhället. Normaliteten representeras i stället av den vanliga skolklassen, men där finns också ett socialt tryck mot bakgrund av vilket eleverna måste hantera sin status som personer med rörelsehinder. I jämförelse med tillvaron i de små grupperna upplever eleverna ett förstärkt obehag kopplat till att ha rörelsehinder. På motsvarande sätt ökar också känslan av att vara utanför i den vanliga skolklassen.
Elevernas erfarenheter synliggör personliga upplevelser av en målkonflikt i skolans styrning. Denna konflikt uppstår mellan målet att alla elever bör studera tillsammans i den vanliga skolan och att de samtidigt har rätt till en utbildning anpassad för dem. I elevernas livsvärldar framträder konflikten som en ambivalens mellan önskan att bli erkänd som en bland alla andra och att samtidigt bli erkänd som person med rörelsehinder. I denna mening reser elevernas erfarenheter svårbesvarade frågor kopplade till skolans värdegrund och fostransuppdrag.
I kunskapsteoretisk mening kombinerar jag i avhandlingen en mikrosociologisk förståelselins med normativ etik för att analysera elevernas levda erfarenheter. Mot denna bakgrund kan väsentliga delar av elevernas identitetsarbete förstås som stigmahantering samtidigt som skolgemenskapens gränser blottläggs. Dessa gränser är inte bara avgörande för hur social orättvisa produceras och reproduceras i skolan, de avgör också vem som inkluderas och exkluderas i skolgemenskapen.
Emil Bernmalm
Gemenskapens gränser finns fritt tillgänglig open access vi skriftseriernas hemsida. Klicka här för att ladda ner den! Den går även att beställa i tryckt format vi LUs bokshop.
Kunskapshistorisk årsbok: History of Intellectual Culture
Det första numret av en ny vetenskaplig årsbok, History of Intellectual Culture: International Yearbook of Knowledge and Society, har utkommit i dagarna. Den utges av De Gruyter och har historikerna Johan Östling (Lunds universitet), Charlotte A. Lerg (Ludwig-Maximilians-Universität München) och Jana Weiß (University of Texas at Austin) som redaktörer.
Årsboken är en sorts fortsättning på tidskriften History of Intellectual Culture som grundades i Canada för drygt tjugo år sedan. I samband med tidskriftens chefredaktör gick i pension har publikationens säte flyttats till Europa och fått en delvis annan inriktning. Hädanefter blir årsboken ett organ för det snabbt expanderande fältet kunskapshistoria och kommer att ha en mer transnationell och transatlantisk karaktär. Redaktörerna har därutöver som ambition att särskilt välkomna bidrag från yngre forskare som vill medverka till att utveckla det kunskapshistoriska fältet. Årsboken är i sin helhet öppet tillgänglig (open access) och alla artiklar har genomgått kollegial granskning (peer review).
Premiärnumret inleds med en programmatisk deklaration av redaktörerna, där de diskuterar årsbokens relation till kunskapshistoria i stort. Därefter följer en avdelning med enskilda artiklar, bland annat en text av den välrenommerade amerikanska mediehistorikern Lisa Gitelman. Sedan kommer en tematisk sektion som ägnas ”Participatory Knowledge”: först i form av introduktion till detta ämne och sedan fyra empiriska artiklar. Den avslutande delen innehåller mer generella bidrag till kunskapshistoria, inklusive en reflexion över hur covid-19-pandemin kan dokumenteras för framtida historiker.
Årsboken History of Intellectual Culture (vol. 1) finns tillgänglig här: https://www.degruyter.com/document/doi/10.1515/9783110748819/html#contents
Nästa nummer av årsboken beräknas utkomma hösten 2023.
Nytt standardverk inom bokhistoria (open access)
Bokhistoria har varit ett undervisnings- och forskningsämne i Lund i över tre decennier. Ämnet är inne på sin tredje professor och det har producerat elva doktorsavhandlingar. Det har dock saknats ett mer omfattande verk som sammanfattar det svenska forskningsläget och ringar in ämnet bokhistoria på ett sätt som allmänhet och forskare kan söka stöd i eller opponera mot.
Kodex: Boken i medeltidens Sverige är första delen i planerad svensk bokhistoria i tre delar med ambitionen att fånga huvuddragen i svensk boklig kultur från år 1000 till år 2000. I denna första volym avhandlas boken som objekt och som kulturprodukt under en tid då Sverige inlemmades i den europeiska bildningssfären.
Innehållet i volymen rör sig från den medeltida bokens framställning och gestaltning, över skriftsystemens och illustrationskonstens utveckling, till användning, utbyte och samlande av böcker i både handskrift och tryck. De tjugo specialskrivna texterna är författade av några av landets ledande medeltidsforskare, verksamma på bibliotek, arkiv och universitet. Boken är därför också ett gott exempel på fruktbart samarbete mellan akademin och kulturarvssektorn. Det är där boken främst är tänkt att användas, men den riktar sig till alla som har intresse för medeltidens kulturhistoria. Redaktör är Jonas Nordin, professor i bok- och bibliotekshistoria.
Att boken producerats vid Avdelningen för bokhistoria är uppfordrande och ställer höga krav på formen. Johan Laserna har gett framställningen och de många bilderna en tilltalande och pedagogisk utstyrsel. Eftersom boken är tänkt som en handbok som ska kunna konsulteras frekvent har den försetts med ett stadigt klotband och saknar skyddsomslag, som gärna slits och blir solkigt; pärmarna har i stället en dekor som ska erinra om medeltida bokband. Förlag är den ideella föreningen Mediehistoriskt arkiv i Lund. Lika viktigt som formen är möjligheterna till spridning. Boken finns därför öppet tillgänglig och kan laddas ned fritt på nätet: https://doi.org/10.54292/b1vc20oock
Kodex lanseras den 6/10 kl. 18:15 (LUX B 339). Anmälning sker till katarina.hallqvist@ctr.lu.se
Nya böcker från Kriterium
Två nya böcker från Kriterium finns nu tillgängliga open access. Läs mer och ladda ner från Kriterium.se.
Genom analyser av kvinnliga författares samtidsskildringar fördjupar Under beredskap och krig av Kristian Järvstad den tidigare bilden av svenskt litterärt 1940-tal. De författare som utforskas här uttrycker ett djupt och ofta kritiskt engagemang i frågan om krig och våld, länkat till kön och främlingskap. Periodens mest radikala litterära budskap finner vi också bland deras romaner: kravet på upplösning av den militaristiska och patriarkala nationen, med dess strävan att utöka sitt territorium utan hänsyn till människoliv.
I Lagerlöfs läsare berättar litteraturvetarna Jenny Bergenmar och Maria Karlsson en läsarnas historia, men också en skrivandets. Breven utforskas som retoriska konstruktioner och som både historiska och självbiografiska dokument. Vid sidan av läsningens var, hur och varför och vad litteraturen användes till, diskuteras brev om ekonomiskt stöd och om hjälp med eget skrivande, brev som ger uttryck för idéer om nationen och om folket samt brev från skolvärlden som berör pedagogiska frågor. Breven visar hur allmänhetens vardagliga skrivande kunde se ut, hur brevskrivarna framställde sig själva och vad en författarcelebritet som Selma Lagerlöf kunde betyda för vanliga människor i samtiden.
Kriterium är ett samarbete mellan lärosäten och förlag och drivs med stöd även från Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga biblioteket. Målet med Kriterium är både att stärka bokens status i Sverige, och att i ett internationellt perspektiv kvalitetsmärka svenska forskningsresultat med samma metod som används i andra länder.
Kriterium är öppet för vetenskapliga böcker från alla lärosäten och förlag. Framför allt riktar sig Kriterium till forskare och forskning med svensk anknytning och värnar särskilt om traditionen med vetenskapliga böcker utgivna i Sverige. Målet är att utvidga samarbetet till fler lärosäten och att etablera ett konsortium för en långsiktig verksamhet.
Lund University Press: In the borderland between song and speech (Open Access)
Den nyutkomna boken In the borderland between song and speech: vocal expressions in oral cultures, redigerad av Håkan Lundström och Jan-Olof Svantesson, handlar om vokala uttryck i gränslandet mellan sång och tal. Syftet är bland annat att utveckla en metod som med hjälp av musikvetenskapliga och språkvetenskapliga perspektiv analysera dessa vokala uttryck, en term för sådana framföranden som vi lite vagt kallar recitation, mässande, deklamation, skandering eller ibland kanske tal eller sång.
Studien bygger på inspelade muntligt traderade framföranden från kulturer I Öst- och Sydöstasien och i Alaska. De kulturer som ingår är Kammu (Laos), Akha (Thailand), Seediq (Taiwan), Ryukyu (Japan) och Atabasker (Alaska). För de språkvetenskapliga perspektiven står specialister i alla de berörda språken och deras forskningsmetoder möter musiketnologiska perspektiv och metoder.
De muntligt traderade vokala uttrycken analyseras för att få fram de framförandetekniker som används i varje specifik genre. Detta resulterar I framförandemallar, som förklarar principerna för praktiskt taget alla framföranden inom genren ifråga utförda av samma person. Dessa mallar består av ett antal parametrar, som diskuteras var för sig i en samlad översikt av framförandetekniker, och relateras till pågående samhällsprocesser i ett jämförande perspektiv.
Metoden leder till ökad förståelse för vad utförare faktiskt gör i framförandeögonblicket när de återskapar muntligt traderade vokala uttryck. Traderandet av dessa kulturspecifika tekniker är centralt för överlevnaden av denna form av kommunikation mellan människor eller mellan människor och andevärlden. Det är också ett nytt sätt att studera de vokala uttryckens roll i mänskligt liv liksom förhållandet mellan musik och språk, som kan användas både på det som är som nyligen dokumenterat och på obearbetade samlingar i olika arkiv.
Boken finns tillgänglig Open Access via Manchester University Press och kan laddas ner fritt här.
Du kan dessutom lyssna på ljudinspelningarna genom att klicka här!
Lund University Press ger ut monografier och antologier skrivna direkt på engelska för en internationell publik samt översättningar av böcker som först skrivits på svenska. Böckerna genomgår peer review-granskning och ges ut både Open Access och i tryckt format via Manchester University Press. Mer information finns på www.lunduniversitypress.lu.se.
Nya böcker från Kriterium
Fem nya böcker från Kriterium finns nu tillgängliga open access. Läs mer och ladda ner från Kriterium.se.
Hur skildras klass i svensk samtidslitteratur och vad kan det lära oss om dagens samhälle? Vilka är de mest brännande konflikterna kring samvete och samvetsfrihet i Sverige från medeltiden till idag? Hur såg människors levnadsbanor egentligen ut i de industristäder som växter fram under 1900-talets första hälft i Sverige?
Scrolla ner för att läsa mer om böckerna.
Kriterium är ett samarbete mellan lärosäten och förlag och drivs med stöd även från Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga biblioteket. Målet med Kriterium är både att stärka bokens status i Sverige, och att i ett internationellt perspektiv kvalitetsmärka svenska forskningsresultat med samma metod som används i andra länder.
Kriterium är öppet för vetenskapliga böcker från alla lärosäten och förlag. Framför allt riktar sig Kriterium till forskare och forskning med svensk anknytning och värnar särskilt om traditionen med vetenskapliga böcker utgivna i Sverige. Målet är att utvidga samarbetet till fler lärosäten och att etablera ett konsortium för en långsiktig verksamhet.
I Liv i rörelse undersöker några forskare i ekonomisk historia levnadsbanor och rörelsemönster hos invånare i den mogna industristaden Göteborg mellan 1900–1950. Med hjälp av mantalskontorets register har skribenterna följt ett slumpmässigt urval göteborgare över tid, och presenterar här nya resultat av sin forskning.
I Att göra klass prövar litteraturvetaren Åsa Arping nya ingångar till de senaste decenniernas breda, i huvudsak realistiska svenska samtidsskildring. Hon finner klasskodade handlingar, tankar och känslor även utanför arbetarlitteraturen och följer hur berättelsen om klass djupnar när den sätts i dialog med andra kategorier, som genus, ålder och rasifiering.
I Bakom stadens kulisser tar forskare från skilda discipliner med läsaren på strövtåg bland glömda, gömda och exponerade rum i Stockholms 1800- och 1900-tal. Läsaren får besöka försvunna kaférum och slå in på det beryktade bordellstråket Norra smedjegatan, bevittna hemliga möten i Humlegårdens urinkurer och träda in i undangömda kökstrappor och bakom kulisserna i varuhusens skyltfönster.
Med tvål, vatten och flit handlar om människors förhållningssätt och praktiker kring renlighet och hälsa årtiondena kring sekelskiftet 1900. Vid den här tidpunkten hade de vetenskapliga rönen om hur sjukdomar spreds ringat in människors hem och kroppar som särskilt farliga platser. Renlighet var emellertid mycket mer än bara en hälsofråga – rengöringsivern var en drivande faktor i flera stora samhällsförändringar. Boken bidrar till att fördjupa diskussionen om renlighet i relation till klass, kön, arbete, konsumtion och rumslighet ur ett nordiskt perspektiv.
I Samvetet i Sverige tar en grupp forskare i historia, mänskliga rättigheter, rättsvetenskap, etik och religionssociologi ett gemensamt grepp om några av de mest brännande konflikterna kring samvete och samvetsfrihet i Sverige från medeltiden till idag. Fram träder en bild av komplexa och motspänstiga begrepp som även idag bär påtagliga spår av äldre distinktioner och historiska konfliktsammanhang.
Ny bok om humanister i offentligheten (open access)
Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. I den nya boken Humanister i offentligheten: Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden (Makadam) av Johan Östling, Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg utmanas en sådan föreställning. Författarna visar tvärtom hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett brett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör de hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende.
I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del diskuteras den avgörande roll som humanister spelade i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens populärvetenskapliga pocketutgivning och på dagstidningarnas essäsidor. I en andra del riktas uppmärksamheten mot humanioras plats i den kristna kultursfären, arbetarrörelsens folkbildningsarbete och den nya vänsterns bokcaféer. Vi får möta kulturpersonligheter som Per I. Gedin, Gunnel Vallquist och Jan-Öjvind Swahn, men även tv-producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och många andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna.
Mot en internationell bakgrund framträder bilden av ett humanistiskt kunskapssystem med djupa förankringar och vida förgreningar i det svenska samhället. Det är om dessa kunskapens aktörer och arenor som boken handlar.
Humanister i offentligheten är skriven inom ramen för Johan Östlings tjänst som Wallenberg Academy Fellow där Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg har varit anställda som postdoktorala forskare. De tre forskarna har haft sin institutionella bas vid Centrum för kunskapshistoria (LUCK) vid Historiska institutionen, Lunds universitet.
År 2023 beräknas antologin Humaniora i välfärdssamhället utkomma. Den samlar ett tjugotal forskare och är en sorts systerbok till Humanister i offentligheten. Tillsammans ger de båda böckerna en rik bild av humaniora i efterkrigstidens svenska samhälle.
Humanister i offentligheten har genomgått Kriteriumgranskning. Läs mer på Kriterium.se
Boken är publicerad open access och finns tillgänglig för fri nedladdning här!
Kommentarer