Visa rutor

Välkommen till HT:s bokblogg

Hej och välkommen till HT:s nya bokblogg! Bloggen är kopplad till skriftserierna på HT och här kommer du att kunna läsa om nya avhandlingar och böcker från forskare på Humanistiska och teologiska fakulteterna. Vi kommer även löpande att blogga om skriftseriernas och HT Bokstöds verksamhet samt om nyheter inom publicering i stort. Trevlig läsning!

juni 9, 2020

Inlägget postades i

HT bokinfo

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nya böcker från Kriterium

Fem nya böcker från Kriterium finns nu tillgängliga open access. Läs mer och ladda ner från Kriterium.se.

Hur skildras klass i svensk samtidslitteratur och vad kan det lära oss om dagens samhälle? Vilka är de mest brännande konflikterna kring samvete och samvetsfrihet i Sverige från medeltiden till idag? Hur såg människors levnadsbanor egentligen ut i de industristäder som växter fram under 1900-talets första hälft i Sverige?

Scrolla ner för att läsa mer om böckerna.

Kriterium är ett samarbete mellan lärosäten och förlag och drivs med stöd även från Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga biblioteket. Målet med Kriterium är både att stärka bokens status i Sverige, och att i ett internationellt perspektiv kvalitetsmärka svenska forskningsresultat med samma metod som används i andra länder.

Kriterium är öppet för vetenskapliga böcker från alla lärosäten och förlag. Framför allt riktar sig Kriterium till forskare och forskning med svensk anknytning och värnar särskilt om traditionen med vetenskapliga böcker utgivna i Sverige. Målet är att utvidga samarbetet till fler lärosäten och att etablera ett konsortium för en långsiktig verksamhet.

I Liv i rörelse undersöker några forskare i ekonomisk historia levnadsbanor och rörelsemönster hos invånare i den mogna industristaden Göteborg mellan 1900–1950. Med hjälp av mantalskontorets register har skribenterna följt ett slumpmässigt urval göteborgare över tid, och presenterar här nya resultat av sin forskning.

I Att göra klass prövar litteraturvetaren Åsa Arping nya ingångar till de senaste decenniernas breda, i huvudsak realistiska svenska samtidsskildring. Hon finner klasskodade handlingar, tankar och känslor även utanför arbetarlitteraturen och följer hur berättelsen om klass djupnar när den sätts i dialog med andra kategorier, som genus, ålder och rasifiering.

I Bakom stadens kulisser tar forskare från skilda discipliner med läsaren på strövtåg bland glömda, gömda och exponerade rum i Stockholms 1800- och 1900-tal. Läsaren får besöka försvunna kaférum och slå in på det beryktade bordellstråket Norra smedjegatan, bevittna hemliga möten i Humlegårdens urinkurer och träda in i undangömda kökstrappor och bakom kulisserna i varuhusens skyltfönster.

Med tvål, vatten och flit handlar om människors förhållningssätt och praktiker kring renlighet och hälsa årtiondena kring sekelskiftet 1900. Vid den här tidpunkten hade de vetenskapliga rönen om hur sjukdomar spreds ringat in människors hem och kroppar som särskilt farliga platser. Renlighet var emellertid mycket mer än bara en hälsofråga – rengöringsivern var en drivande faktor i flera stora samhällsförändringar. Boken bidrar till att fördjupa diskussionen om renlighet i relation till klass, kön, arbete, konsumtion och rumslighet ur ett nordiskt perspektiv.


I Samvetet i Sverige tar en grupp forskare i historia, mänskliga rättigheter, rättsvetenskap, etik och religionssociologi ett gemensamt grepp om några av de mest brännande konflikterna kring samvete och samvetsfrihet i Sverige från medeltiden till idag. Fram träder en bild av komplexa och motspänstiga begrepp som även idag bär påtagliga spår av äldre distinktioner och historiska konfliktsammanhang.

maj 17, 2022

Inlägget postades i

Nya böcker

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ny bok om humanister i offentligheten (open access)

Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. I den nya boken Humanister i offentligheten: Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden (Makadam) av Johan Östling, Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg utmanas en sådan föreställning. Författarna visar tvärtom hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett brett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör de hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende. 

I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del diskuteras den avgörande roll som humanister spelade i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens populärvetenskapliga pocketutgivning och på dagstidningarnas essäsidor. I en andra del riktas uppmärksamheten mot humanioras plats i den kristna kultursfären, arbetarrörelsens folkbildningsarbete och den nya vänsterns bokcaféer. Vi får möta kulturpersonligheter som Per I. Gedin, Gunnel Vallquist och Jan-Öjvind Swahn, men även tv-producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och många andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna. 

Mot en internationell bakgrund framträder bilden av ett humanistiskt kunskapssystem med djupa förankringar och vida förgreningar i det svenska samhället. Det är om dessa kunskapens aktörer och arenor som boken handlar.

Humanister i offentligheten är skriven inom ramen för Johan Östlings tjänst som Wallenberg Academy Fellow där Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg har varit anställda som postdoktorala forskare. De tre forskarna har haft sin institutionella bas vid Centrum för kunskapshistoria (LUCK) vid Historiska institutionen, Lunds universitet.

År 2023 beräknas antologin Humaniora i välfärdssamhället utkomma. Den samlar ett tjugotal forskare och är en sorts systerbok till Humanister i offentligheten. Tillsammans ger de båda böckerna en rik bild av humaniora i efterkrigstidens svenska samhälle.

Humanister i offentligheten har genomgått Kriteriumgranskning. Läs mer på Kriterium.se

Boken är publicerad open access och finns tillgänglig för fri nedladdning här!

maj 11, 2022

Inlägget postades i

Nya böcker

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ny bok om civilt försvar och beredskap (Open Access)

Civilt försvar och katastrofberedskap är idag mer aktuellt än någonsin. Nya satsningar på totalförsvar och motståndskraft sätter sin prägel på politik, teknologi, kultur och ekonomi i många länder i Europa. Men hur kan dagens satsningar förklaras och förstås i relation till gårdagens? Den nyutkomna antologin Cold War Civil Defence in Western Europe: Sociotechnical Imaginaries of Survival and Preparedness samlar ett antal forskare för att synliggöra väsentliga historiska likheter och skillnader mellan olika västeuropeiska länders förhållningssätt och vardagskultur.

I olika kapitel täcks perioden från andra världskrigets slut till kalla krigets upplösning kring 1990. Boken behandlar föreställningarna om kärnvapenkrig och civilförsvar i NATOs sammanträdesrum, kvinnliga försvarsfrivilliga i Nederländerna, antikärnvapenaktivism och civilförsvarsvägran bland läkare i Schweiz, övningsarkitektur och ruinstäder i Danmark, lokal civilförsvarsplanering och narrativa scenarier i Liverpool, hur krigserfarenheterna präglade civilförsvarets organisering i Västtyskland, civilförsvarspropaganda på biograf och television, samt dagens minnen av civilförsvarsevenemang och övningar i Sverige och Storbritannien. Samtliga kapitel förhåller sig till ett gemensamt teoretiskt ramverk och begreppet ”sociotechnical imaginaries”, formulerat av den ledande STS-forskaren Sheila Jasanoff. Begreppet fångar dynamiken mellan sociala och politiska framtidsvisioner och hur de förankras i det materiella och teknologiska.

Boken, som är ett resultat av arbetet inom ett transnationellt nätverk av civilförsvarshistoriker verksamt sedan 2017, är redigerad av Marie Cronqvist (Lund), Rosanna Farbøl (Århus) och Casper Sylvest (Odense) och utgiven på Palgrave Macmillan. Den finns tillgänglig Open Access tack vare ett generöst bidrag ur Lunds universitets bokfond.

Boken finns att ladda ned här: https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-030-84281-9

januari 18, 2022

Inlägget postades i

Nya böcker

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ny bok om Erik XIV: Royal Marginalia – Erik XIV of Sweden as a Reader (open access)

Erik XIV har gått till historien som skandalregent: en kung som gifte sig långt under sin ställning, fängslades, blev vansinnig, och till sist förgiftades, enligt traditionen med ärtsoppa som kryddats grundligt med arsenik. Erik XIV var emellertid också en lärd renässansfurste, men den sidan av honom hamnar ofta i skuggan av hans dramatiska liv. I den senaste monografin i Studia Graeca et Latina Lundensia, Royal Marginalia, är det hans lärda aktiviteter som står i fokus, närmare bestämt kommentarer och teckningar (marginalia).

De böcker som varit viktigast i den här undersökningen är två historiska verk på latin: Johannes Magnus (1488–1544) Historia de omnibus Gothorum Sueonumque regibus om Sveriges historia och Marcantonius Sabellicus (c. 1436–1506) universalhistoria Enneades. Dessa är två av de fyra återstående kända volymerna ur Eriks bibliotek, som 1568 innehöll 217 titlar i alla upptänkliga ämnen.

Teckningarna, ett trettiotal olika och sammanlagt närmare 400, finns i marginalen bredvid understrykningar i texten. Min undersökning av teckningarna och understrykningarna visar att teckningarna fungerar som symboler som visar vad understrykningen handlar om. Det är alltså ett symbolsystem, inte klotter för att få tiden att gå. Erik markerade till exempel segrar med ett upprättstående svärd, kärlek med ett hjärta, hat med ett uppochnedvänt hjärta, exempel på gott regentskap med en krona, och så vidare. För att hitta information bläddrar man i boken, med blicken fäst i yttermarginalen, i jakt på symbolen som markerar det man söker. Det handlar alltså om en rudimentär sökmotor, ett system för att organisera och lokalisera information. Systemet är dessutom högst personligt eftersom Erik själv låg bakom symbolerna; varifrån inspirationen till dem kom har också undersökts i Royal Marginalia. Det gör att man också kan se symbolerna sammantagna som ett slags intellektuellt porträtt av kungen: vad intresserade honom nog för att få en egen symbol?

Astrid Nilsson

Boken finns tillgänglig för fri nedladdning via skriftseriernas hemsida.

november 8, 2021

Inlägget postades i

Nya böcker

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nya böcker från Kriterium

Tre nya böcker från Kriterium finns nu tillgängliga open access. Läs mer och ladda ner från Kriterium.se.

Kriterium är ett samarbete mellan lärosäten och förlag och drivs med stöd även från Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga biblioteket. Målet med Kriterium är både att stärka bokens status i Sverige, och att i ett internationellt perspektiv kvalitetsmärka svenska forskningsresultat med samma metod som används i andra länder.

Kriterium är öppet för vetenskapliga böcker från alla lärosäten och förlag. Framför allt riktar sig Kriterium till forskare och forskning med svensk anknytning och värnar särskilt om traditionen med vetenskapliga böcker utgivna i Sverige. Målet är att utvidga samarbetet till fler lärosäten och att etablera ett konsortium för en långsiktig verksamhet.

Birgittinerna och deras bilder

Eva Lindqvist Sandgren

En studie av bild, rum och betraktare i Vadstena klosterkyrka omkring år 150.

ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS

The Archaeologist In-Between
Olov Janse 1892–1985

Anna Källén & Johan Hegardt

Boken berättar historien om arkeologen Olov Janse och hans fru Renées märkliga resor över världen, genom en lång rad kulturella och politiska sammanhang.

MAKADAM FÖRLAG

Hälsinglands inredningskultur

Ingalill Nyström, Johan Knutsson och Anneli Palmsköld (red.)

Antologin är en samlad redovisning av forskningsresultat från det fyraåriga VR-projektet Dekorerade interiörer i hälsingegårdarna – en holistisk studie av ett kulturhistoriskt världsarv (2014–2017).

oktober 5, 2021

Inlägget postades i

Kriterium Nya böcker Open Access

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

De Risu: ny bok om skratt i grekisk och romersk litteratur (open access)

För ungefär tjugo år sedan beslöt de klassiska institutionerna vid fem universitet runt Östersjön att skapa ett nätverk för ömsesidiga kontakter och för samarbete inom undervisning och forskning. Årligen anordnas konferenser med namnet Colloquia Baltica, och de har blivit ett viktigt inslag i vår verksamhet. När det sextonde Colloquium Balticum arrangerades i Lund i november 2018 var temat ”Representations and evaluations of laughter in Greek and Latin literature”. Ett urval av bidragen har nu resulterat i boken De Risu redigerad av Johanna Akujärvi, Jerker Blomqvist och Karin Blomqvist. Boken visar att detta ämne kan belysas från vitt skilda vinklar och behandlas från en rad olika utgångspunkter.

Aristoteles, Cicero, Quintilianus och andra antika teoretiker diskuterade hur komiska och förlöjligande element kunde fungera i litteratur och talekonst. Deras ställningstaganden analyseras av Vita Paparinska (Riga) i volymens inledande studie.

Sokrates gjorde sig känd som ironiker, och Gita Bērziņa (Riga) visar hur han med ironi och låtsat allvar i hans lärjunge Xenofons skrift Symposion får överhanden i de filosofiska diskussionerna. Platon, en annan Sokrateslärjunge, betraktade komik som ett problematiskt element i sin idealstat. Claudia Zichi (Lund/Uppsala) visar hur han försökte bemästra dessa problem.

Ironier och elaka skämt användes flitigt även i antikens samhällen när en antagonist eller fiende skulle baktalas och smutskastas. Nijolė Juchnevičienė (Vilnius) visar hur Themistokles i det klassiska Athen angrep politiska rivaler med denna strategi. Dovilė Čitavičiūtė och Audronė Kučinskienė (Vilnius) behandlar Ciceros användning av liknande metoder i sina rättegångstal. Förlöjligande av företrädare för en rivaliserande språk- och litteraturvetenskaplig teori behandlas av Jerker Blomqvist (Lund). Astrid Nilsson (Lund) visar hur en författare för att nedvärdera en person, historisk eller fiktiv, kunde anföra skrattande och skämtlystnad vid olämpliga tillfällen som symptom på en vittgående moralisk depravation.

Verbala skämt är långt ifrån alltid möjliga att överföra från ett språk till ett annat. De svårigheter av detta slag som översättare av antika komedier till moderna språk ställs inför behandlas av Johanna Akujärvi (Lund; om Aristofanes på svenska) och Maria-Kristiina Lotman och Anna Shkuratova (Tartu; om Plautus på estniska och ryska).

DE RISU – Representations and Evaluations of laughter in Greek and Latin Literature går att ladda ner open access via skriftseriernas hemsida här. Där kan du även beställa ett tryckt ex via LUs bokshop.

oktober 5, 2021

Inlägget postades i

Nya böcker Open Access

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Lund University Press: Ingmar Bergman. An Enduring Legacy (open access)

I antologin Ingmar Bergman: an enduring legacy har 18 internationella bidrag om den svenske regissören samlats. Boken kombinerar nyare perspektiv med traditionella analyser och berör bland annat frågor om Bergmans intresse för filosofi och psykologi, hans förhållande till Hollywood och användande av musik.

Boken finns tillgänglig open access och kan laddas ner från Manchester University Press.

This unique collection focuses on the work of legendary Swedish filmmaker Ingmar Bergman. Written in the wake of the centenary of Bergman’s birth in 2018, the volume aims to combine new approaches to Bergman’s films and writings with more traditional analyses. Established themes such as Bergman’s interest in philosophy and psychology are addressed, but also less familiar topics, notably his relationship with Hollywood and his elaborate use of film music and autobiographical writing that characterised his later work. There are new analyses of aspects of Bergman’s most famous films, including Smiles of a Summer Night and Fanny and Alexander, but also insightful readings of lesser-known works, such as Saraband and Sawdust and Tinsel.

september 10, 2021

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Lund University Press: The Environmental Turn in Postwar Sweden (open access)

I boken The environmental turn in postwar Sweden: A new history of knowledge berättar historikern David Larsson Heidenblad om det moderna miljömedvetandets genombrott i Sverige. Boken finns fritt tillgänglig för nedladdning via Manchester University Press. Boken finns tidigare utgiven på svenska. Läs mer här.

This book tells the story of how modern environmentalism emerged in postwar Sweden. It shows that the ‘environmental turn’ in Sweden occurred as early as the autumn of 1967 and that natural scientists led the way. The most influential was the chemist Hans Palmstierna, who was both an active Social Democrat and a regular contributor to the nation’s leading morning paper. Thus, he had a unique platform from which to exert influence. Drawing on his rich and previously untapped personal archive, the book explores how popular environmental engagement developed in Sweden. The book also highlights the journalist Barbro Soller, who in the mid-1960s became Sweden’s – and indeed one of the world’s – first environmental journalists. Moreover, it demonstrates how the pioneering historian Birgitta Odén, in collaboration with the Swedish National Defence Research Institute, sought to launch an interdisciplinary research programme based in the humanities and the social sciences as early as 1967–1968. An important conclusion of the book is that environmentalism emerged in Swedish society before there was an actual environmental movement. However, from 1969 onwards new social movements began to alter the dynamics. Hence, by the time the United Nations arranged the Stockholm Conference on the Human Environment in June 1972, environmental knowledge had become a source of conflict between rival interests. The environmental turn in postwar Sweden is the first full-length study to emerge from the Lund Centre for the History of Knowledge (LUCK), and demonstrates how its specific take on the history of knowledge enhances historical scholarship.

september 10, 2021

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ojämlika arbetsplatser. Ny bok från Kriterium (open access)

Den nya antologin Ojämlika arbetsplatser. Hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhet (red. Kristina Boréus, Anders Neergaard & Lena Sohl) handlar om det ojämlika arbetslivet i ett Sverige präglat av ökad ojämlikhet. Rasifierad ojämlikhet, rasism och diskriminering på enskilda arbetsplatser är i fokus, men även klass- och könsmässig ojämlikhet studeras. Ojämlikhetsregim är ett begrepp som används för att analysera arbetsorganisationer i flera av bidragen. De studerade arbetsplatserna återfinns i olika sektorer, inte minst inom vården.

Boken innehåller även bidrag som ger jämförande internationella perspektiv och som studerar ojämlikhetens utveckling över tid. Antologin innehåller 12 kapitel som redovisar empiriska studier av arbetslivet, ett kapitel som analyserar politikteoretiska frågor om ojämlikhet, ett inledande och ett avslutande kapitel som ramar in och drar slutsatser från studierna, samt ett efterord. Författare är 22 forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner.

Boken är utgiven av Nordic Academic Press och har sakkunniggranskats av Kriterium. Boken finns tillgänglig att köpa och ladda ner gratis här.

Kriterium är en plattform för granskning, publicering och spridning av högkvalitativa vetenskapliga böcker och är öppet för forskare, förlag och skriftserier från hela landet. Läs mer på Kriteriums hemsida

september 8, 2021

Inlägget postades i

Kriterium Nya böcker Open Access

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ny avhandling om sökmotorer i ungdomars vardag (open access)

Att använda sökmotorer har blivit en självklar ingång till att söka information på internet. I kombination med en utbredd tillgång till smarta telefoner, laptops och plattor så är det möjligt att söka om nästan vadsomhelst, närsomhelst och varsomhelst. Ungdomar i Sverige idag har aldrig känt till en värld utan sökmotorer som rankar och sorterar information.  I min avhandling Performing search. Search Engines and Mobile Devices in the Everyday Life of Young People så utforskar jag vilken roll som sökmotorer har i högstadieungdomars vardag, samt relationen mellan sökmotorer och digitala redskap.

Att använda en sökmotor har kommit att bli ett verb: googla. Detta verb pekar på Google Söks dominans. Jag studerar användningen av Google Sök och även sökning på andra plattformar så som YouTube och Instagram. I avhandlingen så studeras sökning från olika perspektiv, så som hur sökmotorer används i skolan, hur Google Sök tillskrivs mening, synen på spåren av sökning på internet samt relationen mellan sökning och mobila redskap.

Ämnet har jag närmat mig genom att göra fältarbete på tre olika högstadieskolor. I avhandlingen så betraktas sökning från ett dramaturgiskt perspektiv. Därigenom så framträder både hur högstadieungdomar söker samt hur de reflekterar över sökning. Detta blir synligt i hur deltagarna raderar delar av sin sökhistorisk för att göra den presentabel. Likaså genom hur deltagarna förevisar vissa källor över andra i en litteraturförteckning i skolan.

Avhandlingen pekar på att unga människor har en medvetenhet om normer och förväntningar gällande användning av sökmotorer och mobila redskap i olika sociala sammanhang, exempelvis i skolan och i hemmet. Samtidigt möts unga människor av olika budskap kring hur sökmotorer bör används. I skolan uppmuntras användning av sökmotorer vid vissa tillfällen och vid andra tillfällen så anses det störande för undervisningen. Likaså kan det råda mobilförbud runt matbordet men diskussioner kan leda till att en smart mobil tas fram för att söka efter information.

I avhandlingen så associeras googlande primärt med skolarbete och att söka efter fakta medan YouTube associeras med underhållning. Dock används Google Sök till fler aktiviteter än faktaletande och YouTube, i sin tur, används för att söka fakta. I takt med att sökning har blivit en del av vardagen så har användningen i viss mån blivit förgivettagen vilket medför att själva sökmotorerna, så som Google Sök, och hur de generar sökresultat inte reflekteras över. Detta osynliggörande av sökmotorer blir särskilt problematiskt då deras roll i relation till informationssökning är så viktig. Resultaten från avhandlingen bör betraktas i ljuset av ett samhälle som präglas av sökning. Detta blir inte minst synligt i hur deltagarna beskriver lärares och föräldrars användning av sökmotorer i vardagen.

Cecilia Anderson, Institutionen för kulturvetenskaper

Performing search. Search Engines and Mobile Devices in the Everyday Life of Young People är utgiven i skriftserien Lund Studies in Arts and Cultural Sciences och finns tillgänglig open access från skriftserienas hemsida. Klicka här för att komma till sidan.

juni 11, 2021

Inlägget postades i

Nya avhandlingar Open Access

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äldre inlägg