Hej och välkommen till HT:s bokblogg! Bloggen är kopplad till skriftserierna på HT och här kommer du att kunna läsa om nya avhandlingar och böcker från forskare på Humanistiska och teologiska fakulteterna. Vi kommer även löpande att blogga om skriftseriernas och HT Bokstöds verksamhet samt om nyheter inom publicering i stort. Trevlig läsning!
Fler nya böcker från Kriterium (open access)
Nya böcker från Kriterium finns nu tillgängliga open access. Läs mer och ladda ner från Kriterium.se.
Kriterium är en plattform för granskning, publicering och spridning av högkvalitativa vetenskapliga böcker. Kriterium är ett sätt att kvalitetsmärka forskning med en certifiering som ska säkerställa och visa att ett vetenskapligt manus genomgått en kontrollerad och dokumenterad peer review-process. Kriterium-märkningen innebär också att den färdiga boken ska finnas fritt digitalt tillgänglig.
I kalla krigets spår
Hot, våld och beskydd som kulturarv
Mattias Frihammar, Fredrik Krohn Andersson, Maria Wendt, Cecilia Åse
Det förflutna används ständigt för att ge mening åt nuet. I kalla krigets spår skildrar framväxten av ett nytt svenskt militärt kulturarv. Här visas hur minnen och lämningar från en tid fylld av rädsla och säkerhetspolitiska spänningar får nya innebörder när bunkrar och nedlagda militäranläggningar omvandlas till museer, lyxbostäder och spännande besöksmål.
Genom fältbesök vid en rad militära kulturarvsplatser runt om i Sverige har författarna undersökt vilka miljöer, föremål och känslor som idag får representera kalla kriget. De visar hur dåtidens hemligheter, hotbilder och militärfordon både blir kittlande och fascinerande inslag i kulturarvet och förmedlar idéer om trygghet och beskydd.
I kalla krigets spår är ett resultat av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Författarna är forskare vid Stockholms universitet och har skrivit boken tillsammans.
Från trälar till tjänstefolk
Legofolk i Sverige 1250–1600
I Från trälar till tjänstefolk skildrar historikern Martin Andersson hur regleringarna av legofolkets arbetsvillkor gradvis hårdnade. Arbetstvånget skärptes med hot om hårda straff och tvångsutskrivning till armén. Pålagor om sänkningar av lönen utfärdades medan arbetarnas möjligheter till annan försörjning blockerades. Husbondens rätt att använda våld utökades medan de anställdas plikt att lyda skärptes.
Vid slutet av 1500-talet arbetade de flesta drängar och pigor på gods eller hos rika bönder – de hade minimala möjligheter att själva kunna erövra en husbondes roll. Med studier av ett rikt material av landskapslagar, rättegångsprotokoll och böteslängder, kungliga brev och handböcker för godsägare skildrar författaren ingående legofolkets vardagsliv – ett liv präglat av rättsosäkerhet, tvång och fattigdom.
Markernas kronologi och ideologi i norra Sverige
Natur och språkligt platsskapande med fokus på nybyggarkolonisationen under 1700- och 1800-talet
Berättelser om norra Sverige handlar ofta om naturen. Detta har varit sant genom historien och är det än idag. Olika sätt att förstå naturen på har flätats samman med platsen och människorna som lever där. Naturen i norra Sverige kan vara storartad och imponerande men den kan också vara ödslig, hotfull och farlig. En dominerande bild av naturen i norra Sverige – då som nu – är bilden av resurser, tillgångar.
Det övergripande syftet med studien är att belysa naturens roll i språkligt platsskapande i norra Sverige med särskilt fokus på nybyggarkolonisationen under 1700- och 1800-talet. Genom ett urval textkällor belyses naturens centrala del i berättelsen om kolonisationen, om platsen, dess historia, förändring och framtid.
Ett av studiens syften är att också belysa de kopplingar som finns mellan den nybyggarkolonisation som skildras i texterna, och det språkliga platsskapande med naturen i centrum som pågår i norra Sveriges dag.
Ny avhandling i Svenska om SAOB (open access)
I Svenska Akademiens ordbok (SAOB) beskrivs ord i det svenska språket från 1520-talet fram till våra dagar. Stort utrymme ägnas åt ordens betydelser och hur dessa har förändrats och utvecklats genom tiderna. Ett vanligt sätt i ordböcker att ange hur en betydelse är relaterad till en annan är genom etiketter i definitionstexten av typen bildlig, överförd eller utvidgad användning. Sådana förekommer även i SAOB, och det här slaget av semantiska etiketter är väldigt frekvent i ordbokens spalter. Men trots riklig förekomst i ordboken är det inte helt givet vad det egentligen är som etiketterna betecknar – inte för ordboksanvändaren som ska förstå och tillgodogöra sig de lexikografiska beskrivningarna, men inte heller för ordboksredaktörerna som ska utföra de semantiska analyserna och beskriva ordanvändningarna.
I min avhandling undersöker jag de fem etiketterna bildlig, oegentlig, utvidgad, allmännare och överförd användning, som tillsammans förekommer mer än 75 000 gånger i SAOB:s definitionstext, med målet att ta reda på hur de egentligen används och vad det är för något i språket som de betecknar. Etiketterna och de beskrivna betydelser som de representerar granskas med olika metoder och ur olika synvinklar. Ur ett lexikografiskt perspektiv studerar jag på vilka sätt de etiketterade betydelserna och specialanvändningarna i ordboken beskrivs (var i ordbokens artikelstruktur påträffas de t.ex.? hur och varför modifieras eller kombineras de olika etiketterna i definitionstexten?). Utifrån semantisk teori, i synnerhet kognitiv semantik och konceptuell metaforteori, undersöks vilka semantiska drag och processer i språket det är som etiketterna betecknar (innebär exempelvis en bildlig användning alltid en metafor och en allmännare användning alltid en generalisering? och i vilken utsträckning betecknar de etiketterade betydelserna metonymier?). Totalt genomförs fem olika delstudier för var och en av de aktuella etiketterna. Syftet med undersökningen är för det första att undersöka hur resonemangen som förs i den semantikteoretiska litteraturen kan föra det lexikografiska arbetet framåt. För det andra – och ur motsatt perspektiv – är syftet att ta reda på vad vi kan lära oss om betydelseutveckling och semantiska förändringsmekanismer genom att studera SAOB:s definitioner.
Pär Nilsson, Avdelningen för svenskämnen, danska och isländska
Avhandlingen är utgiven i skriftserien Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A.
Den finns fritt tillgänglig att ladda ner från skriftseriernas hemsida.
Nya avhandlingar från arkeologi (open access)
Avhandlingarna kan laddas ner open access från skriftseriernas hemsida.
The dissertations are available open access.
Documenting, Interpreting, Publishing, and Reusing. Linking archaeological reports and excavation archives in the virtual space.
Paula Derudas, Acta Archaeologica Lundensia Series altera in 8°, no 74
Available open access here.
In her PhD thesis, Paola Derudas examines how application of 3D visualization and related digital analytical tools is having a transformative impact on archaeological practice via improvement of visual-spatial thinking and the strengthening of conceptual understanding. However, the deployment of these new digital methods is essentially still at an experimental stage. Therefore, the thesis undertakes a critical evaluation of current progress, identifying both shortcomings and opportunities. It argues that more work is needed to systematically identify and resolve current operational challenges in order to create improved digital frameworks that can strengthen future performance across the wider discipline.
Illumination matters. Revisiting the Roman house in a new light
Danilo Marco Campanaro, Acta Archaeologica Lundensia Series altera in 8°, no 75
Available open access here.
Illumination played a key role in Roman houses, whose owners could only rely on daylight and flames for lighting and heating. The Roman conception of time itself was closely linked to daylight and darkness and the rhythm of the seasons. In addition, lighting strongly influenced the social atmosphere and the quality of the message conveyed to guests about the owner’s wealth and power through the décor. Despite this, social studies on the Roman house have only cursorily addressed this issue. This thesis is the first attempt to address the investigation of the social dynamics of an entire house by including light as a determining agent. Every visible aspect of the Roman house spoke of its owner and his family. But what is visible is also illuminated, in whole or in part, or is completely or partially immersed in shadow. What can the light and shadows reveal about the social dynamics of the Roman house?
Nya böcker från Kriterium (open access)
Nya böcker från Kriterium finns nu tillgängliga open access. Läs mer och ladda ner från Kriterium.se.
Kriterium är en plattform för granskning, publicering och spridning av högkvalitativa vetenskapliga böcker. Kriterium är ett sätt att kvalitetsmärka forskning med en certifiering som ska säkerställa och visa att ett vetenskapligt manus genomgått en kontrollerad och dokumenterad peer review-process. Kriterium-märkningen innebär också att den färdiga boken ska finnas fritt digitalt tillgänglig.
En villkorad gemenskap
Hbtq, sexualitet och kristen frikyrklighet
Homosexualitet, bisexualitet, trans och queer har under lång tid utgjort ett laddat ämne i kristna frikyrkor. Vissa samfund har i takt med samhälleliga förändringar blivit alltmer bejakande, medan andra ser förändringarna som oförenliga med grundläggande kristna värderingar.
En villkorad gemenskap baseras på djupintervjuer med 29 kristna hbtq-personer och utgör den första svenska vetenskapliga studien i ämnet. Med en fenomenologisk ansats undersöker författaren hur sexualitet, intimitet och tro erfars av de intervjuade samt hur deras kristnaidentitet samverkar med deras identitet som hbtq-personer.
Sveriges avrasifiering
Svenska uppfattningar om ras och rasism under efterkrigstiden
Tobias Hübinette, Peter Wikström (eds.)
The deracialization of Sweden is a research anthology that examines issues of race, racism, anti-racism and whiteness in a Swedish post-war and contemporary context. The anthology consists of 13 studies written by authors from different fields that collectively explore how the concept of race was gradually dismantled and eventually became taboo in Sweden after 1945, and how a specifically Swedish form of anti-racism instead became normative.
The anthology’s contributions can be seen as case studies, focusing on key persons, public debates, figures of thought, institutions, migration and marketing, based on material from archives, the daily press, interviews, social media and more. Through this empirical and methodological breadth, the anthology as a whole cross-sections Sweden’s evolution from being a race science pioneer to becoming the world’s most distinctly “colorblind” country.
Se hennes öde
Undersökning av en ordlös roman från 1920-talets Tyskland
Under 1920- och 30-talen lanserades den ordlösa romanen – böcker med sekvenser av textlösa bilder – som en egen genre för spridning och publicering. Genren gick också under benämningarna träsnittsroman och roman i bilder. Alla tre ämnen beskriver de enande elementen för genren: tekniken, bildernas närvaro samt ordens frånvaro. Förenande var dessutom samhällskritiska termer och mörka existentiella frågor prungna ur det tidiga 1900-talets konstnärliga och politiska strömningar.
1926 utkom konstnären Otto Nückels ordlösa roman Schicksal: Eine Geschichte in Bildern (Öde: En berättelse i bilder). Boken blev en framgång i hemlandet och utkom redan 1930 i en amerikansk utgåva. Schicksals huvudperson är en fattig kvinna som färdas genom en tillvaro kantad av sorg, svek, brott, död och med sällsynta glimtar av hopp.
Ett livsöde förmedlas till ”läsaren” som inte läser. Det berättas om en svår livskamp och om stunder av lycka, i vila utan handling, och i förtvivlan och flykt. ”Läsaren” lämnar orden bakom sig och bevittnar.
Upplevelsen bär med sig en gåta som har med bilders kraft, förmågor och egenartade uttryck att göra, med bilders narrativitet såsom något helt skilt från andra uttryck – inte minst från den skrivna texten. Det är denna gåta som undersöks i Se hennes öde. Hur etablerar bilder en annan typ av förmedling? Vad vittnar denna förmedling om? Hur kan bildens gåta förklaras i ord?
Ny avhandling i nordiska språk (open access)
I modern svenska är möjligheten att variera ordföljden begränsad. Till exempel kan man i satser av typen Anders vill inte laga cykeln, där cykeln är objekt, bara placera objektet på två sätt: 1) Anders vill inte laga cykeln eller 2) Cykeln vill Anders inte laga. Om satsen endast har ett verb som står på andra plats finns fler möjligheter. Då kan objekt – om det är ett obetonat pronomen – stå före satsadverbial eller subjekt:
a. Varför hjälpte läraren henne inte med läxan?
b. Varför hjälpte henne läraren inte med läxan?
I medeltida svenska var ordföljden friare. Objekt kunde stå före huvudverb (alltså ≈ Anders vill inte cykeln laga), och de kunde stå före satsadverbial eller subjekt. De senare två placeringarna verkar dessutom inte ha begränsats så som i modern svenska. Objektsplaceringen i följande exempel fungerar inte idag:
a. Sidhan sagh habraam wan herra ey længar (Själens tröst, 1420)
(Sedan såg abraham vår herra ej längre)
’Sedan såg Abraham inte längre vår herre’
b. iac will thin tiänst encte haffua (Didrik av Bern, 1450)
(jag vill din tjänst inte ha)
‘Jag vill inte ha din tjänst’
c. æghu brun fleræ (Upplandslagen, 1297)
(äger brunn flera)
’Äger flera brunnen (tillsammans)’
d. vil os gudh hiälpa (Pentateuchparafrasen, 1330)
(vill oss gud hjälpa)
’Vill Gud hjälpa oss’
I min avhandling undersökte jag hur olika objekt placerades i förhållande till negation, t.ex. ej, samt inbördes ordning mellan objekt och subjekt/objekt i medeltida svenska. Huvudresultaten visar att objektspronomen hade friare placering än andra objekt, men också att objekt hade olika placeringsmönster dels i olika tidsperioder, dels i olika satstyper. Dessa resultat tolkar jag så här: (A) ej genomgår formförändring och ger då upphov till bilden att objekt har olika placeringsmönster i olika tidsperioder; (B) objekt hade olika placeringsmönster i olika satstyper därför att objekt böjdes i kasus och kunde stå före huvudverb.
Mikael Berger
Avhandlingen finns fritt tillgänglig (open access) här. Den går även att beställa från LU:s bokshop.
Ny avhandling i Historia (open access)
I min avhandling Framtidens fragmentering: Sekretariatet för framtidsstudier och välfärdssamhällets dilemman under det långa 1970-talet undersöker jag den statliga framtidsstudieverksamhet som tillkom på initiativ av den socialdemokratiska regeringen i början av 70-talet. Initiativet togs mot bakgrund av en internationell boom för vad som omväxlande kallades framtidsstudier, framtidsforskning och futurologi. Sekretariatet placerades ursprungligen i statsrådsberedningen och dess olika projekt förväntades kunna tjäna som underlag både för den politiska planeringsprocessen och den mer allmänna samhällsdebatten. Under de följande åren producerades utifrån denna föresats ett antal uppmärksammade framtidsstudier om ämnen som ekonomisk tillväxt, energiförsörjning och internationalisering. I början av 80-talet flyttades emellertid sekretariatet till en politiskt sett mer perifer position i Forskningsrådsnämnden.
I avhandlingen kopplar jag de statliga framtidsstudierna till två centrala skiften i efterkrigstidens historia: å ena sidan välfärdsstatens radikalisering och expansion från och med slutet av 60-talet, å andra sidan det marknadsliberala genombrottet i början av 80-talet. Dessa båda skiften markerar början respektive slutet på det som den nederländske historikern Duco Hellema har kallat ”det långa 1970-talet”. Jag angriper därmed frågor som Hellema förvisso ställer, men aldrig riktigt besvarar. Varför skedde detta skifte? Varför ersattes en grundmurad tilltro till statsinterventionism och politisk planering av närmast motsatta förhållningssätt ett tiotal år senare? Finns ett samband mellan dessa båda skiften? De statliga framtidsstudierna utgör i detta sammanhang ett intressant studieobjekt, givet deras koppling till såväl det politiska etablissemanget som till samhällsdebatten.
Teoretiskt är avhandlingen förankrad i det framväxande fältet framtidshistoria (the history of the future, historische Zukunftsforschung). Jag fokuserar sålunda på de framtidsbilder och den framtidssyn som kom till uttryck i sekretariatets olika projekt. Det förra begreppet avser de visioner och scenarier som ofta utgjorde projektens själva huvudnummer. Det senare begreppet avser mer grundläggande, ofta implicita, föreställningar om möjligheten att påverka framtiden. I avhandlingens empiriska delar visar jag på en gradvis förändring gällande både framtidsbilder och framtidssyn. Denna förändring benämner jag avslutningsvis, med inspiration från den amerikanske idéhistorikern Daniel Rodgers, en fragmentering av framtiden. Framtidens fragmentering är i sin tur, menar jag, viktig för att förstå de mer övergripande samhällsförändringar Sverige genomgick i skarven mellan 70- och 80-tal.
Karl Haikola
Avhandlingen finns fritt tillgänglig för nedladdning via skriftseriernas hemsida. Klicka här! Den går även att beställa från LU:s bokshop.
Ny avhandling i Antikens kultur och samhällsliv (open access)
I den romerska kulturen var övergångar från en sfär till en annan starkt präglade av vördnad och beskydd. Olika gudomar eller symboler kunde avbildas på t ex husfasader för att proklamera välgång och lycka samtidigt som onda makter motades bort. Mot denna bakgrund har jag studerat de mosaikgolv som finns bevarade i ingångar (latin: fauces) till atriumhus i Pompeji, begravd av vulkanen Vesuvius’ aska år 79, i syfte att utröna vad för budskap husägarna valde att förmedla till sin omvärld.
I min doktorsavhandling, Greeting the visitor. A contextualising study of fauces-mosaics in Pompeii (2022) har stadens samtliga ingångsmosaiker analyserats med hjälp av olika kontextualiseringsmetoder, däribland en topografisk, en kronologisk och en ikonografisk. Redan antalet atriumhus, ett trettiotal av flera hundra, visar att det rörde sig om en mindre grupp (välbärgade) husägare som valde att låta dekorera sina ingångar med just mosaik; ett exklusivt konsthantverk som kommit till Italien från den grekiska kultursfären något hundratal år tidigare. I romarnas händer kom mosaikerna att utföras i en svart-vit teknik, vilket också är kännetecknande för fauces-mosaikerna. Vad gäller kronologi visar studien att majoriteten av dessa mosaiker tillverkades kring imperiets begynnelse, dvs strax före vår tideräknings början, och alltså inte mot slutet av stadens liv när mosaiken hade kommit att bli ett mer populärt dekorativt inslag.
Golvens olika motiv kan delas in i grupper om geometriska mönster, figurativa gestaltningar (oftast djur), blomstermotiv, omönstrat samt de med inlagda stenar. Även latinska inskrifter kunde ingå, vilket en av Pompejis mest berömda (fauces-)mosaiker uppvisar för att understryka golvets ”välkomnande” motiv: inskriften Cave canem (Varning för hunden) invid en alert vakthund. Studien visar att husägarna genom sina golv kunde ge uttryck för en röst som kombinerade två huvudbudskap: å ena sidan en önskan att välkomna och framhäva ingången och därmed ens hus och status; en inställning som avvek från den äldre traditionen, å den andra ett behov av att värna om husets och det inres säkerhet genom olika beskyddande element. För att kunna ådra sig endast positiv uppmärksamhet, och således inte makter som det onda ögat, infogades diverse mönster som alluderade till barriärer och stopp, men också ibland färg (i synnerhet rött), vid sidan av lyckobringande och inbjudande motiv. Fascinerande nog avbildades aldrig mytiska eller gudomliga figurer på golven, utan dessa fick istället beskådas på väggarna. Fokus låg främst på referenser till vardagslivet blandat med folkliga trosföreställningar.
Fanny Kärfve
Avhandling finns tillgänglig open access och kan laddas ner fritt via skriftseriernas hemsida genom att klicka här. Den går även att beställa i tryckt format via LU:s bokshop.
Ny avhandling i Utbildningsvetenskap (open access)
I avhandlingen Gemenskapens gränser: stigmahantering och pluralistisk fostran i gymnasieskolan undersöker jag skolvardagen så som den framträder i erfarenheter gjorda av elever med svåra rörelsehinder. Elevernas skolvardag präglas av en skarp social gräns som löper mellan utbildning i små exklusiva utbildningsgrupper och utbildning i vanlig gymnasieklass som eleverna pendlar över dagligen.
För eleverna symboliserar de små undervisningsgrupperna trygghet, gemenskap och anpassad utbildning. Samtidigt upplever många av eleverna att de små grupperna är verklighetsfrånvända och inte förbereder dem inför framtiden. Att vara i den lilla gruppen symboliserar avvikelse i förhållande till de andra eleverna på skolan och majoritetssamhället. Normaliteten representeras i stället av den vanliga skolklassen, men där finns också ett socialt tryck mot bakgrund av vilket eleverna måste hantera sin status som personer med rörelsehinder. I jämförelse med tillvaron i de små grupperna upplever eleverna ett förstärkt obehag kopplat till att ha rörelsehinder. På motsvarande sätt ökar också känslan av att vara utanför i den vanliga skolklassen.
Elevernas erfarenheter synliggör personliga upplevelser av en målkonflikt i skolans styrning. Denna konflikt uppstår mellan målet att alla elever bör studera tillsammans i den vanliga skolan och att de samtidigt har rätt till en utbildning anpassad för dem. I elevernas livsvärldar framträder konflikten som en ambivalens mellan önskan att bli erkänd som en bland alla andra och att samtidigt bli erkänd som person med rörelsehinder. I denna mening reser elevernas erfarenheter svårbesvarade frågor kopplade till skolans värdegrund och fostransuppdrag.
I kunskapsteoretisk mening kombinerar jag i avhandlingen en mikrosociologisk förståelselins med normativ etik för att analysera elevernas levda erfarenheter. Mot denna bakgrund kan väsentliga delar av elevernas identitetsarbete förstås som stigmahantering samtidigt som skolgemenskapens gränser blottläggs. Dessa gränser är inte bara avgörande för hur social orättvisa produceras och reproduceras i skolan, de avgör också vem som inkluderas och exkluderas i skolgemenskapen.
Emil Bernmalm
Gemenskapens gränser finns fritt tillgänglig open access vi skriftseriernas hemsida. Klicka här för att ladda ner den! Den går även att beställa i tryckt format vi LUs bokshop.
Kunskapshistorisk årsbok: History of Intellectual Culture
Det första numret av en ny vetenskaplig årsbok, History of Intellectual Culture: International Yearbook of Knowledge and Society, har utkommit i dagarna. Den utges av De Gruyter och har historikerna Johan Östling (Lunds universitet), Charlotte A. Lerg (Ludwig-Maximilians-Universität München) och Jana Weiß (University of Texas at Austin) som redaktörer.
Årsboken är en sorts fortsättning på tidskriften History of Intellectual Culture som grundades i Canada för drygt tjugo år sedan. I samband med tidskriftens chefredaktör gick i pension har publikationens säte flyttats till Europa och fått en delvis annan inriktning. Hädanefter blir årsboken ett organ för det snabbt expanderande fältet kunskapshistoria och kommer att ha en mer transnationell och transatlantisk karaktär. Redaktörerna har därutöver som ambition att särskilt välkomna bidrag från yngre forskare som vill medverka till att utveckla det kunskapshistoriska fältet. Årsboken är i sin helhet öppet tillgänglig (open access) och alla artiklar har genomgått kollegial granskning (peer review).
Premiärnumret inleds med en programmatisk deklaration av redaktörerna, där de diskuterar årsbokens relation till kunskapshistoria i stort. Därefter följer en avdelning med enskilda artiklar, bland annat en text av den välrenommerade amerikanska mediehistorikern Lisa Gitelman. Sedan kommer en tematisk sektion som ägnas ”Participatory Knowledge”: först i form av introduktion till detta ämne och sedan fyra empiriska artiklar. Den avslutande delen innehåller mer generella bidrag till kunskapshistoria, inklusive en reflexion över hur covid-19-pandemin kan dokumenteras för framtida historiker.
Årsboken History of Intellectual Culture (vol. 1) finns tillgänglig här: https://www.degruyter.com/document/doi/10.1515/9783110748819/html#contents
Nästa nummer av årsboken beräknas utkomma hösten 2023.
Nytt standardverk inom bokhistoria (open access)
Bokhistoria har varit ett undervisnings- och forskningsämne i Lund i över tre decennier. Ämnet är inne på sin tredje professor och det har producerat elva doktorsavhandlingar. Det har dock saknats ett mer omfattande verk som sammanfattar det svenska forskningsläget och ringar in ämnet bokhistoria på ett sätt som allmänhet och forskare kan söka stöd i eller opponera mot.
Kodex: Boken i medeltidens Sverige är första delen i planerad svensk bokhistoria i tre delar med ambitionen att fånga huvuddragen i svensk boklig kultur från år 1000 till år 2000. I denna första volym avhandlas boken som objekt och som kulturprodukt under en tid då Sverige inlemmades i den europeiska bildningssfären.
Innehållet i volymen rör sig från den medeltida bokens framställning och gestaltning, över skriftsystemens och illustrationskonstens utveckling, till användning, utbyte och samlande av böcker i både handskrift och tryck. De tjugo specialskrivna texterna är författade av några av landets ledande medeltidsforskare, verksamma på bibliotek, arkiv och universitet. Boken är därför också ett gott exempel på fruktbart samarbete mellan akademin och kulturarvssektorn. Det är där boken främst är tänkt att användas, men den riktar sig till alla som har intresse för medeltidens kulturhistoria. Redaktör är Jonas Nordin, professor i bok- och bibliotekshistoria.
Att boken producerats vid Avdelningen för bokhistoria är uppfordrande och ställer höga krav på formen. Johan Laserna har gett framställningen och de många bilderna en tilltalande och pedagogisk utstyrsel. Eftersom boken är tänkt som en handbok som ska kunna konsulteras frekvent har den försetts med ett stadigt klotband och saknar skyddsomslag, som gärna slits och blir solkigt; pärmarna har i stället en dekor som ska erinra om medeltida bokband. Förlag är den ideella föreningen Mediehistoriskt arkiv i Lund. Lika viktigt som formen är möjligheterna till spridning. Boken finns därför öppet tillgänglig och kan laddas ned fritt på nätet: https://doi.org/10.54292/b1vc20oock
Kodex lanseras den 6/10 kl. 18:15 (LUX B 339). Anmälning sker till katarina.hallqvist@ctr.lu.se
Kommentarer